Ett litet liv

Varför skriva nya ord, när jag har så många redan skrivna? Vad väntar jag på, vad hoppas jag på? Inget jag vill tala om för mig, eller skriva, eller säga högt. Idag är vinden nästan lite sval, och jag pendlar mellan att sitta i solen en stund och så gå in i huset, eller sätta mig i skuggan ute. Blir lagom rapsodiskt. Jag slipper redigera alla de papper som ligger i portföljen bredvid min stol, jag slipper låtsas att jag har något viktigt att skriva. Om så enbart viktigt för mig själv.

Läser lite i ”Ett litet liv” av Hanya Yanagihara, men det är inte en bok jag kommer att sträckläsa, den kräver omsorgsfull läsning. Det känns redan efter bara några kapitel. Biblioteket här i byn är fantastiskt, de har både gamla böcker i ”arkivet” och nyare, jag hittar alltid något jag vill läsa eller läsa om. I september kommer Merete Mazzarella på författarbesök, men då har jag inte möjlighet att närvara.

Mina nätter är tröttsamma, sover några timmar, vaknar, undrar om det regnar, nej det gör det inte, dricker lite vatten, somnar småningom om några timmar igen, vaknar tidigt av att Molly bestämmer att hon nu vill ligga i min säng och inte i sin. Efter någon timmes halvvaket tillstånd tar vi oss ur sängen och ut till en fin morgon. Och när jag vänder ryggen till smiter hon iväg, är som uppslukad av jorden. Jag försöker ropa lågt för att inte väcka grannar som kanske sover fortfarande, går nerför backen till vägen, ingen hund. Plötsligt kommer hon skuttande, alla fyra tassarna i luften ser det ut som när hon glatt springer uppför stigen, stannar och kollar att jag hänger med, och fortsätter upp.

Dags att fixa frukost, åt henne och åt oss, för nu har även fd maken vaknat av våra aktiviteter. Söndagen är påbörjad. Det ser inte ut som om det ska regna idag, sol och vind verkar vara det som gäller.

 

 

 

Profilbild för Okänd

About beskrivarblogg

Bloggen är mitt andningshål, mitt sätt att berätta - för mig själv och andra - om mitt liv, sorger och glädjeämnen, funderingar kring åldrande, kärlek och död. Mitt offentliga skrivande började som egenterapi i samband med spelmissbruk för några år sedan. Nu fortsätter jag skriva, men inte spelmissbruka. Jag har tagit tillbaka mitt liv. Och min bok heter Free Spin - berättelsen om mitt spelmissbruk. Utgiven på Ordberoende förlag.
Detta inlägg publicerades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

2 Responses to Ett litet liv

  1. Profilbild för Viveka roger Viveka roger skriver:

    Lycka att ha hund 🐾💕

    Gilla

Lämna en kommentar