Idag springer både Agnes och jag upp och ner till tvättstugan, Molly följer med ibland. Båda tvättmaskinerna stannade och signalerade fel när sjutton minuter återstod… Trist, men det var bara att starta dem igen och låta dem gå färdigt. Nu är sofföverkastet och kuddvaren rena, och allt det andra också. Och jag har bara klagat en gång idag, än så länge. Bra idé det där med att ha koll på sitt gnällande.

Behöver gå ner till apoteket senare idag och hämta medicin åt fd maken. En sort börjar ta slut. Och då ska jag samtidigt försöka begripa vart vårdcentralen flyttar nästa vecka. S k information kom i brevlådan, med en hänvisning som för mig var helt obegriplig, ”Sturegatan 2 som ligger i huset bredvid runt hörnet från den nuvarande adressen”. Den nuvarande adressen är sista huset på den sidan gatan, Sturegatan verkar rätt, men resten? Självaste enhetschefen har undertecknat.

Nåja, vi lär hitta dit när så behövs. Väntar fortfarande på att en remiss dit inskickad för två månader sedan ska resultera i en kallelse.

Tankspridd och disträ var jag åtminstone igår. Vännen Karin delade med sig sin mammas kloka ord, ”det är inte konstigt att du är tankspridd, du som har så mycket att sprida tankarna på”. Så är det nog.