Intensivt korrekturläsande förra veckan innebär att varken Agnes eller jag skriver något eget. Nu finns möjligheten, fd maken, Molly och vi är hemma i Sundbyberg igen. Halkar omkring – med nyinköpta broddar som har en tendens att hoppa av emellanåt – men utan broddarna skulle Molly inte komma ut här. Knölig is överallt. I morse körde en liten sandbil på trottoarerna dock, så något görs.
På torsdag är det äntligen dags för det länge väntade läkarbesöket på vårdcentralen, det är fd maken som ska dit för kompletterande undersökning. Det är tre månader och tre veckor sedan de fick remissen från annan instans. Har för mig att jag hört något om vårdgaranti inom tre månader, men det kanske har ändrats, det med…
Har som synes inte bestämt vem av oss som skriver just nu. Spelar antagligen ingen roll, läste en fascinerande recension av en ungerskfödd författares trilogi om tvillingbröder – i den sista delen var det tydligen fortfarande oklart om det faktiskt funnits några tvillingar. Kanske fanns det bara en pojke, som då inte var bror till någon. Ungefär som Agnes och jag – inga andra likheter dock.
Bra att det äntligen händer något. Både vad gäller fd maken och att du skriver lite igen. Bra med jobb förstås. Jag har äntligen förstått att jag själv behöver komma igång med lite inkomster, men hur det ska gå till har jag inte klurat ut ännu. 😀 Några pengar ur dödsboet lär aldrig dyka upp. Fortfarande tiger särkullebarnen. Jaja, de får väl göra det då. Struntar i vilket nu. Då behöver jag aldrig någonsin bry mig om dem. Heller. Det har ju gått lite utöver någon som helst garantinivå på två år. Moahahahaa… 😀
GillaGilla
Trist att de behandlar dig så, Kram från mig
GillaGillad av 1 person