Lördag morgon. Kallt, men ingen snö. Än. Si och så med nattsömnen, drömmar och tankar huller om buller, vaken däremellan.

Vad blir det av den här dagen? Har några nylånade böcker att utforska, gamla manussidor att läsa igenom, potatis till Jansson att skala, ansjovis att rensa, lök att steka lätt. Kör en tvättmaskin just nu, inte för att torkvädret är så perfekt, men för att det behövdes. Torkställningen kan stå därute under tak, det får torka långsamt.

Agnes har svårt att hitta sin ro. Hon hittar för många saker att göra hela tiden. Om inte annat så ska Molly in eller ut. De längre promenaderna sköter yngste sonen.

Fd maken glömde ta sin kvällsmedicin i går kväll. Första missen, hoppas det inte blir flera. De  icke tagna pillren får läggas åt sidan, nu har han petat i sig det han ska på morgonen. Det får vara bra så.

Ett sudoku löst. Det andra får vänta till senare. Sonen äter sin ”frukost” nu, skönt med sovmorgon. Har beställt en bok på Bokbörsen, Wendy Mitchell´s ”Hon som var jag”, om Alzheimer. Svägerskan tipsade, låter som en sorgligt läsvärd bok.

Har tydligen gjort bort mig på Facebook genom att inte ensidigt fördöma felaktig palestinsk propaganda – har ”relativiserat” frågan genom att hävda att båda parter i konflikten slåss ungefär lika tarvligt. Jag borde inte ha kommenterat alls eftersom jag vidgade frågan, och inte tog hänsyn till förbehållet i ingressen… Så kan det gå.

Min sinnesro blev inte direkt större. Men nu står i alla fall en redig Jansson i ugnen, med grädde och allt. Skönt att ha middagen klar lite för tidigt, och kunna koppla av med läsning tills det blir dags att äta.