Biblioteket på Djurö

Snart är den här dagen slut. Fd maken piggnade till så pass att han ville se på teve. Jag är tacksam att jag slipper. Molly är just nu nöjd att vara inomhus i sin bädd. Det blev ingen laxspenatpaj idag, däremot Keso, stenbitsrom, lantpaté, Cumberland picklad rödlök, tomater, ost i stället. Iddes inte laga mat som förmodligen bara jag själv skulle äta med aptit – nu åt vi båda det jag hittade i kylen. Det var OK.

I morgon ska vi rösta i byn, på biblioteket. Då kan jag också lämna tillbaka Geir Gulliksens bok ”Se på oss nu” som jag inte läst. Tappade sugen bara några sidor in, trodde jag ville läsa den. Kanske en annan gång. Biblioteket är fantastiskt, jag har ingen aning om hur många som uppskattar det, men jag gör det. De har dessutom ”meröppet”, vilket innebär att jag kan gå in och leta böcker också när det är stängt för andra. Härligt att vara där ensam bland alla möjliga tänkbart läsvärda böcker. Eller kanske sitta där och skriva en stund, kom jag just på. Det har jag inte gjort hittills. En rastplats.

Kanske ska vi åka vidare till Gustavsberg för att hämta medicin som behöver fyllas på. Det är ingen brådska, men kanske när vi ändå är en bit på väg. Och Mollys klor behöver klippas (liksom hela hon, läge att kolla vad det skulle kosta). Jag klipper en tova här och där (klorna törs jag inte närma mig) och hon är snäll och låter mig hållas. Men det vore bättre med ett mera proffsigt handlag.

Tvätten är intagen och torkar färdigt inomhus. Fd maken verkar tämligen nöjd där han sitter i soffan och kollar teve. Jag är nöjd om han och Molly verkar tillfreds, de är de levande varelser jag har närmast kontakt med just nu. Alla andra älskade människor vet jag ingenting om, kan bara önska dem alla en god söndagskväll och en god natt.

 

 

 

 

Om beskrivarblogg

Bloggen är mitt andningshål, mitt sätt att berätta - för mig själv och andra - om mitt liv, sorger och glädjeämnen, funderingar kring åldrande, kärlek och död. Mitt offentliga skrivande började som egenterapi i samband med spelmissbruk för några år sedan. Nu fortsätter jag skriva, men inte spelmissbruka. Jag har tagit tillbaka mitt liv. Och min bok heter Free Spin - berättelsen om mitt spelmissbruk. Utgiven på Ordberoende förlag.
Detta inlägg publicerades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s