Växlande

Söndag 2 juni, växlande molnighet eller växlande sol. Frukost ute, men in igen därefter. Och ut, varmare längre fram på dagen. Tvätt hänger och torkar, fd maken morgontoalettar, sonen läser. Nyss undrade fd maken ”vart tog den andra gossen vägen?” – han tyckte sig ha suttit och pratat med någon i soffan; antagligen slumrade han till och drömde, eller så får hans hjärna till det på samma sätt som hans mammas: hon trodde sig ha en italiensk grälande familj i lägenheten emellanåt…

Agnes har svårt att vänja sig vid att han är så olik sitt gamla jag. Som tur är har hans grundläggande personlighet inte förändrats. Han är fortfarande en mycket snäll man, som det tar en god stund att reta upp. Ibland lyckas Agnes tjata honom till lätt höjd röst, men längre än så går han inte.

Agnes har just börjat läsa första boken av två, av Edward St Aubyn, ”Romanerna om Patrick Melrose”. Än så länge en otäck bok, om engelsk överklass och en femåring, Patrick, hans alkoholiserade mamma och mer eller mindre galna, eller åtminstone sadistiska, pappa. Den boken får nog läsas i små portioner.

Solen är välsignat skön idag, vinden lätt. Molly trivs bättre inomhus, eller i skuggan. Solskenet blir för varmt, trots att den lockiga pälsen är borta.

Crister Enander skrev idag på Facebook om nåden att få rå sig själv. Att vara ensam om att bestämma det som ska ske eller inte ske. Med de personliga begränsningar som kanske finns för de flesta av oss. Frihet kallade han det nog, jag skrev nåden. Hans ord väckte min längtan efter att få vara alldeles ensam, inte för alltid, inte hela tiden. Men emellanåt, att få vila i mig själv, så gott det låter sig göra. Bara vara den jag kanske är, utan omsorgen om annat och andra, två- eller fyrbenta.

Just nu är det inte så. Nyss kollade jag busstider i kväll för sonens hemfärd. Nyss tog jag fram middagsmat ur frysen. Nyss hängde jag en laddning vittvätt. Nyss startade jag ännu en omgång tvätt. Så går dagen.

 

 

 

 

Annonser

Om beskrivarblogg

Bloggen är mitt andningshål, mitt sätt att berätta - för mig själv och andra - om mitt liv, sorger och glädjeämnen, funderingar kring åldrande, kärlek och död. Mitt offentliga skrivande började som egenterapi i samband med spelmissbruk för några år sedan. Nu fortsätter jag skriva, men inte spelmissbruka. Jag har tagit tillbaka mitt liv. Och min bok heter Free Spin - berättelsen om mitt spelmissbruk. Utgiven på Ordberoende förlag.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Växlande

  1. Viveka Seborn Roger skriver:

    Varför så mycket tvätt? Alltid kul att läsa dig, men du tvättar väldigt mycket!
    Kram 🙋‍♀️😘

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s