En lördag

Jag har ingen aning om vad Agnes har för sig numera, hon är bara annanstans. Ibland drömmer jag om henne, och skymtar henne långt borta, otydligt. När jag ropar på henne, försvinner hon. Hon kanske vill vara ifred, vill vara ensam. Hon får det.

Istället för att prata med Agnes så läser jag, diverse mer eller mindre lättlästa böcker från biblioteket här i byn. Några är så lättlästa att de är svårlästa, de åker tillbaka i bokkassen direkt. Ser fram emot att ge mig på Gun Britt Sundströms Skrivliv. Men inte idag.

Sover dåligt, vaknar flera gånger och blir varje gång förvånad över att klockan bara är halv två, eller kvart i fyra, eller kvart över sex… När jag så har somnat om och drömt tungt, och glömt, vill jag just inte gå ur sängen. Molly fixar det, hon lägger sig tung över min mage och då måste jag fösa undan henne och ta mig ur sängen.

Idag fick hon ett nytt halsband i födelsedagspresent, hon fyllde ju elva år häromdagen. Nu ska jag bara få tag på en ”adresslapp” att hänga på halsbandet också, så att den som tycker att hon är bortsprungen kan ringa mig. Två gånger har grannar kommit hit med henne i lånat koppel, hon har hittat ett nytt spännande spår rakt igenom skogen här nedanför och till bortre delen av området. Och så här års ska inte hundar springa lösa…

I morgon skulle vi ha varit gifta i femtiosju år, om vi fortfarande varit gifta med varandra. Nu bor vi bara ihop. Fd maken har just diskat middagsdisken, vi har ätit avocado med skagenröra och toscansk tomatsoppa och ost. Jordgubbar under dagen, och bigarråer. (Har korrigerat stavningen av de sistnämnda.)

Har börjat vänja mig vid mina skrynkliga tunna armar, de är åtminstone aningen solbrynta nu. Fortfarande vet jag inte när de blev så där ovana. Någonstans ska det synas att jag gått ner ungefär tio kg under det senaste året. Skyller på promenaderna med Molly.

En lång varm dag börjar kvällas. Aningen svalare. Hoppas på en god natt småningom.

20190629_185608.jpg

 

 

 

 

 

Om beskrivarblogg

Bloggen är mitt andningshål, mitt sätt att berätta - för mig själv och andra - om mitt liv, sorger och glädjeämnen, funderingar kring åldrande, kärlek och död. Mitt offentliga skrivande började som egenterapi i samband med spelmissbruk för några år sedan. Nu fortsätter jag skriva, men inte spelmissbruka. Jag har tagit tillbaka mitt liv. Och min bok heter Free Spin - berättelsen om mitt spelmissbruk. Utgiven på Ordberoende förlag.
Detta inlägg publicerades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

En kommentar till En lördag

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s