Korsdrag hjälper

En aning svalare mot kvällen. Har läst korrekturläsarens förslag i mitt manus idag, och skickat till förlaget. Känns bra så långt.

Nu har tydligen före detta maken sett tillräckligt med teve för stunden, och stänger av. Jag har redan stängt av, vilket i mitt fall innebär att jag tagit hörapparaterna ur öronen. Molly är belåten med att ligga inne under min stol. Hon har druckit massor idag, så det gäller att hon kissar massor också innan vi så småningom gör natt.

Tvätt torkade fort idag. Till och med ett täcke, tämligen tunt och kanske skönare än det som dittills varit före detta makens.

Äldste sonen har byggt en ”minialtan” utanför husgaveln här på landet, medan jag var hemma hos mig och donade. Jättebra, och stadigare att gå på när någon av oss ska ut till mulltoan. När han och familjen kommer hit igen om två veckor för att fiska kräftor kanske han hinner göra ett räcke också. Själv tänker jag då ta med mig Molly och åka in till stan, tror att yngste sonen och hans vän bor hemma hos mig då. Och veckan därefter fyller den yngste femtio år. Svårt att omfatta.

Middag idag, massor med sallad, gräslök, persilja och färsk timjan, plus franska ”crèpes”, djupfrysta från Picard. Ätbara, men inget vi behöver leta efter igen. Vanliga osten, St Agur, därefter, plus en glasspinne för före detta maken. En GT för mig.

Alla fönster i huset är öppna för att möjligen ge korsdrag. De fick vara öppna natten som gick också, med persienner nerdragna. Inga mygg slapp in (och inget annat oönskat heller). Ibland kunde jag inbilla mig att det faktiskt fläktade en aning. Sov och vaknade, när jag tittade på klockan var den kvart i fyra. Någon gång somnade jag om, och vaknade halv åtta, tung av drömmar jag inte minns. Hade förmodligen med mitt manus att göra, att återuppleva alltihop flera gånger om denna sommar är tungt.

I Näsåker plockar man hjortron, jag blir avundsjuk. Får kanske anstränga mig lite och ta bärplockaren ut till blåbären i morgon. Än finns de i mängder. Det gör antagligen myggen i skogen också. Kantarellerna väntar nog på regn. Hittade några små goda skogshallon nära vedboden idag. Före detta maken uppskattade att få smaka dem, han har aldrig varit någon bär- eller svampplockare, och är det än mindre idag. Men han gillar både och.

close up photo of raspberries

Photo by Viktor Talashuk on Pexels.com

Mina var färre och mindre, men söta som skogshallon är.

 

 

 

 

 

 

 

 

Om beskrivarblogg

Bloggen är mitt andningshål, mitt sätt att berätta - för mig själv och andra - om mitt liv, sorger och glädjeämnen, funderingar kring åldrande, kärlek och död. Mitt offentliga skrivande började som egenterapi i samband med spelmissbruk för några år sedan. Nu fortsätter jag skriva, men inte spelmissbruka. Jag har tagit tillbaka mitt liv. Och min bok heter Free Spin - berättelsen om mitt spelmissbruk. Utgiven på Ordberoende förlag.
Detta inlägg publicerades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s