Jag åskådar före detta makens sätt att få tofflorna på fötterna, utan att behöva böja sig ner. Han riktar in dem med hjälp av käppen, men så ska fötterna i utan att toffeln försvinner och det är svårare. Men går till slut. Jag biter ihop och sitter still, han må klara det själv. Men det drar i mig att hjälpa till… Vilket inte vore hjälpsamt.

Hans kropp vill inte alltid det han tror att han vill. Benen är motsträviga, gången mycket osäker och käppen oftast annanstans än han själv. Än tar han sig dit han ska, även om det tar tid och ibland ser farligt ut. Än diskar han middagsdisken (och frukostdisken ibland). Han har helt slutat att laga mat, och bryr sig inte om att värma den jag gjort i ordning de få gånger jag inte är hemma för att laga middagen. Då blir det en eller två smörgåsar i stället. Det händer inte så ofta. Jag insåg häromdagen att jag varit borta härifrån över midsommar och så nyss, tre plus fem dagar sedan första april. Borta innebär borta över natt. Jag far iväg några timmar hem till mitt och kommer tillbaka samma dag, eller in till stan i något ärende, till förlaget eller tandläkaren.

Nu har jag ordnat så att Mollys ”gamla” matte och lillmatte tar hand om henne de sista dagarna i september, då jag räknar med att åka till Bokmässan i Göteborg. Tror att det kanske kan bli så att jag och före detta maken dessförinnan åker ut till äldste sonen. Det är möjligt att en av de vuxna sonsönerna är ledig den torsdag och fredag det handlar om. Då kan hans farfar vara där med honom. Son och sonhustru är lediga lördag och söndag, jag återkommer förmodligen lördag kväll, kanske söndag. Logistik. Den här sorten har till nu varit okänd för alla inblandade. Nu gäller det att få ihop det. Alla hjälper till bäst de kan.

Utgivningsdatum 5 september.