Svägerskan var först

Agnes ler lite när hon ser att den första som gillat hennes text ”Agnes vill ha en man”, är hennes svägerska… Eller före detta, om det nu är så det blir efter en skilsmässa.

Längtan efter manligt sällskap överskuggar inte allt annat. Just nu skulle Agnes hellre än något annat vilja vara hemma hos sig, ensam. Röja i skrubben, samla ihop sådant som kan slängas eller skänkas bort, få bättre ordning i bokhyllorna, skaffa flera bokhyllor. Hon skulle vilja gå igenom kläder och tala om för sig att ”det där har du inte använt på länge, det behöver du inte behålla”. Och så befriad göra sig av med vad det nu är.

Lite av den där befrielsen kände hon faktiskt när hon häromsistens slängde sin länge älskade hellånga röda stretchiga klänning. En av syrrorna sydde den och Agnes har nyttjat den väl. Så till den grad att den blev farlig, stretchen försvann i alla tvättar och hon höll på att snubbla på en alltför lång klänningsfåll. Den åkte i soptunnan, liksom ett gammalt skärp med ett jack i lädret, ut.

Varför inte förrän nu? Det kan hon inte svara på, men hon vet att hon kanske också har lite av det som mannen hennes hade i övermått, ”det kan vara bra att ha”. Hon slapp städa efter honom, men någon ska också slippa städa allt efter henne. Något kan hon redan nu skicka vidare.

Klockan är halv fem, Molly sover nöjd bredvid Agnes stol. Mannen blundar också, i soffan. Hon har gjort sås med majonnäs, gräddfil och hackat ägg, en aning senap och dill, till torskryggen som ska kokas lätt i vin och fiskbuljong. Små gotländska potatisar till. Och St Agur därefter, åtminstone för mannen i hushållet. Hon dricker ett glas vin till, och han ett glas alkoholfritt rosévin. Molly får ett par tärningar torkad blodpudding till sitt torrfoder.

person holding brown stones

Photo by R Khalil on Pexels.com

 

 

 

 

 

 

 

Om beskrivarblogg

Bloggen är mitt andningshål, mitt sätt att berätta - för mig själv och andra - om mitt liv, sorger och glädjeämnen, funderingar kring åldrande, kärlek och död. Mitt offentliga skrivande började som egenterapi i samband med spelmissbruk för några år sedan. Nu fortsätter jag skriva, men inte spelmissbruka. Jag har tagit tillbaka mitt liv. Och min bok heter Free Spin - berättelsen om mitt spelmissbruk. Utgiven på Ordberoende förlag.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Svägerskan var först

  1. Fredrik i EU skriver:

    Jag läser din bok, bitvis och reflekterar. FInns mycket att ta in.
    Just nu en vända i Norrköping, och på torsdag ska jag försöka hinna besöka Jennt Forsberg (I klartext) i deras nya hem i Ärla, söder om Eskilstuna/Strängnäs är det väl.

    Kanske skriver jag en text själv innan dess. Vi får se. Strax bär det av mot Sthlm igen

  2. beskrivarblogg skriver:

    Fredrik – tack för att du läser… Och ge Jenny en kram om/när du kommer dit – i övrigt, sköt om dig! Kram

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s