Det här dokumentet heter ”mall” innan jag skrivit något jag vill spara. Det ligger där och ropar på mig från datorns skrivbord, och ibland hör jag ropet. Utan att veta vad jag ska skriva. Har börjat lära mig att det går an att skriva ändå.

Idag kan jag till exempel berätta att jag bad bilverkstadskillen om ursäkt för att jag varit sur i telefon igår, när bilen inte var klar. Idag var jag glad, och tacksam (även om kalaset kostade skjortan, mannen och jag delar på kostnaden). Bilen känns nu säker igen, bromsarna är fixade och alla cylindrar fungerar som de ska. Fick dessutom ha hyrbilen i två dagar till en dags kostnad. Tack för det.

Jag kan också berätta om sådant som inte fungerat – Postnord. De skickar påminnelse om paket, utan att först ha skickat någon avi alls. Och paketet skulle ha hämtats igår, när jag satt annanstans och väntade på bilen. Idag har det returnerats. Postnords kundtjänst bad så mycket om ursäkt, utlämningsstället konfirmerade att ”de har haft problem”, och mitt paket är förmodligen på väg till Frankrike igen. Min skulptur, skapad av barnens kusin Ulrica Ullman i Saumur, som är en härlig konstnär, och använder så skilda material som brons och papier maché. Nåja, så småningom får jag säkert min läckra röda ”kvinna som tar för sig”.

Vi är tillbaka i Sundbyberg, och strax behöver Molly gå ut och kissa, åtminstone. Hon blir tämligen spattig när vi kommer tillbaka till stan, trivs som jag bäst på landet. En stund till får hon hålla sig. Som tur var kollade jag boendeparkeringen, vi hade två dagar kvar, så nu är en ny månad betald. 600 kr (höjning med 100% nyligen), samtidigt som det är garanterat svårt att hitta parkeringsplatser i stan. Många gator är uppgrävda och nya vattenledningar dras, och många hantverkare jobbar och behöver parkera. Ett stort parkeringshus har försvunnit. Trist historia. Vi hade tur och hittade en lucka där bilen kan stå några dagar, eftersom vi inte behöver använda den varje dag.

I morgon intervju för Aftonbladet, kanske blir det ett helt uppslag. Vi får se.