Tidig Molly-promenad i ett söndagstyst Sundbyberg. Ihållande regn, inte hällregn som känns häftigare, men så där genomblötande vått. Hon fick sitta i trappen när vi kom hem, medan jag torkade henne. Nu ligger hon nöjd i sin bädd vid mina fötter.

Agnes tar nog igen sig idag, det är möjligt att jag bläddrar i alla hennes papper, men än ligger de kvar i ryggsäcken. Mannen diskar frukostdisken, medan jag sitter med datorn i knät. Kommer på att det ju är bra att det regnar idag, om det eldades ute på landet igår. När det regnar syns det mera än annars att fönstren behöver tvättas. De högst upp framför allt, som jag inte når utan att klättra på stege och som öppnas krångligt inåt.

Kanske tar jag fram de sista frysta lingonen ur frysen och kokar lite sylt, om det finns socker hemma. Vet aldrig var det finns någonting, här eller hemma hos mig eller på landet. Ibland tror jag att jag vet och sätter igång något projekt, och så hittar jag inte det som behövs när jag väl börjat. I stan kan jag ta mig ner till butiken (om jag ids), hemma hos mig och på landet krävs bilkörning och lite mera tid.

Nyss ringde en författande vän från Göteborg och talade om att jag var på förstasidan av Aftonbladet, plus en helsida inne i papperstidningen. Jag kutade ner till butiken och inhandlade tre ex… Blev lite skärrad må jag medge. Britt Peruzzi, journalisten som skrev kunde inte tala om när texten skulle publiceras, men sa att ”det lär du bli varse”. Onekligen! Nu har jag sett och läst, tycker kanske att den stora rubriken på förstasidan inte är så kul, men förstår att den kanske säljer. Både tidning och bok.

Nu ska jag kolla om det finns någon ledig tid i tvättstugan. Livet är glamoröst nästan jämt.