Fantasi-Agnes

Om nu inte Agnes bryr sig om att berätta någonting om sig själv just nu, så får jag väl hitta på.

Jag försöker föreställa mig henne, i ett varmare klimat – men ändå inte hett så här års. Hon har för säkerhets skull en lätt tröja över axlarna och skor som hon orkar promenera långt i. Tunna långbyxor, ryggsäcken från förr hänger där den ska. Där har hon säkert en flaska vatten, sin lätta, tunna Mac om hon skulle vilja sätta sig på ett kafé och skriva, batterier till hörapparaterna, en enkel ordbok med användbara fraser på spanska från engelska. Förstås också mobilen, inte för att ringa så mycket med, men kanske fotografera. Pengar, nycklar och pass. (Hoppas hon inte glömmer den någonstans.)

Håret var nyborstat när hon gick ut, nu har det blåst lite hur som helst. Hon ser ganska nyklippt ut. Hennes stora solglasögon  gör att det inte går att avgöra om ögonen är glada eller inte. Jag får bestämma det också, hon är glad, men det syns enbart i ena mungipan. Inget stort garv på gång.

Lätt solbränd har hon hunnit bli. Men visst ja, hon har ju faktiskt varit här i snart tre veckor. Undrar vart hon är på väg, har hon hyrt en bil så att hon kan ta sig fram utan att behöva försöka hitta lokala bussar? Det verkar faktiskt som om hon ska hämta en bil, eftersom hon går in i ett stort garage under ett av boningshusen några kvarter från hennes egen bostad. En liten stund senare dyker hon upp igen, nu i en röd Renault Clio. Typiskt Agnes. Det är svårt att säkert se att det är hon när hon far iväg. Men ingen annan kommer just nu, så jag drar slutsatsen att det är Agnes som kör den röda bilen. Hon tycks åka i riktning mot byns utfart, och vidare vägen ner mot Puerto de la Cruz. Kanske har hon tröttnat på byns lantlighet och vill känna lite turistig miljö ett tag?

Jag låter henne fara vidare och funderar över vad hon kan tänkas vilja se eller göra i Puerto. (Behöver kolla vad en liten Renault heter mera än Renault. Google: Clio, jag var på väg att komma på det alldeles själv, hade ju skrivit CCC för att markera att något fattades. Nu fattas det inte längre.)

red renault vehicle

Photo by Artūras Kokorevas on Pexels.com

Well, red anyhow…

Om beskrivarblogg

Bloggen är mitt andningshål, mitt sätt att berätta - för mig själv och andra - om mitt liv, sorger och glädjeämnen, funderingar kring åldrande, kärlek och död. Mitt offentliga skrivande började som egenterapi i samband med spelmissbruk för några år sedan. Nu fortsätter jag skriva, men inte spelmissbruka. Jag har tagit tillbaka mitt liv. Och min bok heter Free Spin - berättelsen om mitt spelmissbruk. Utgiven på Ordberoende förlag.
Detta inlägg publicerades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s