Så har vi sett Rapport, men också dessförinnan ett spännande program på Kunskapskanalen, om smaker, och framför allt om den obekanta smaken ”umami”. Obekant för mig menar jag. Ett program som jag gärna sett vidare, men då var det dags för nyheter.

Nu På spåret, och det behöver jag inte. Därmed hamnar mina hörapparater på bordet vid sidan av min stol. Jan tycks må bra av sina bandagerade ben, klagar i alla fall inte. Och hans hudkräm är välgörande även för mina händer, som blir ”vattentorra” lite för lätt.

Vi åt vad det nu hette till middag, med lite murkelpaté före och spetspaprika och ost. Vi behöver inte komma ihåg namnet på ”medelhavsmaten”, filodeg med fyllning av något slag. Den får andra äta i fortsättningen. Vi är mätta ändå, särskilt som det slank ner varsin glass efteråt. ”Burek”?

Kanske åker vi hem till mitt i morgon, beror lite på hur vädret ser ut. Men eftersom det blir läkarbesök även på torsdag nästa vecka, så vore det skönt med ett par dagar ”på landet”. Jag blir lätt utmattad av alla ljud och all brådska i stan, även om stan är Sundbyberg. Vi bestämmer i morgon vad vi gör, eller jag föreslår att, och Jan säger att vi gör som du vill… Molly hänger med. Om en stund ska vi gå ut igen.

Det är kväll, vi har tagit oss igenom den här dagen också. Med oväntat fint möte på VC, och utan alla besvärligheter jag kunde ha föreställt mig i förväg. Bilen är just nu parkerad nära porten, står bra där tills vi eventuellt far iväg. Om inte så kanske det blir någon tom parkeringsplats närmare. Behöver kolla hur lång boendeparkering vi har. Klart, nu har vi till 4 april.

Så, vad har jag glömt idag? Den där väggalmanackan vi vill ha har jag varken letat efter eller hittat, den står alltså fortsatt på lappen. Kaffe och te kom jag ihåg idag. Hundgodis inte, men det andra hundfoder som finns hemma hos mig gillar Molly. Det får duga som belöningsgodis, hon nöjer sig med ett par sådana små saker när hon kommer hem efter att jag ropat på henne. Har bröd och mjölk och ägg, potatis, lök och paprika. Djupfryst fisk i frysen och dito spenat. Hårt bröd och mjukt frukostbröd. Rotselleri, rödbetor, morötter, vitkål. Kycklinglårfiléer, grädde och Crème fraiche. Vin och Jans alkoholfria rosé. Vi klarar oss några dagar…

Har tipsat biblioteket på Värmdö om min bok idag, och fick svar direkt. De skickar min rekommendation vidare till Djurö (det bibliotek jag oftast vänder mig till när jag är på landet). Om de tar in boken i någon form vet jag inte, men är nöjd med att jag mejlade dem. Ökningen av bibliotek som har min bok tycks ha lagt sig. Det är ju en bok som inte ”dör” med säsong eller annat kortvarigt. Den är sorgligt nog aktuell hela tiden, och de som blir/är spelberoende och/eller spelmissbrukare blir inte direkt färre. Just nu är det en svacka i media kring detta, det händer inget spektakulärt, inget som gör att flera pratar om ämnet. Men min bok behövs. För de som sitter fast i spelandet, för deras anhöriga, för deras arbetskamrater och arbetsgivare. För att kanske ge någon hopp om att det går att befria sig från beroendet, eller åtminstone missbruket.

På spåret åker tåg. Jag har insett för länge sedan att jag inte skulle klara någon av de frågor som handlar om vart de reser med tågen, i Sverige eller utomlands. Just nu slår det mig vilket underfundigt ord ”utomlands” är. Smaka på det, ”utomlands”. Just nu är längtan att resa obefintlig, dödad av coronavirus på håll, men närmare än igår. Ett par nya fall i Stockholm och Uppsala. Samtidigt så säger experterna att andra influensor dödar många fler än denna variation på temat. Vad ska en stackars fåkunnig bestämma sig för att tro? Förmodligen att sitta lugnt i båten, inte drabbas av panik och inte tro på allt som diverse experter uttalar sig om. Stanna hemma. Undvika stora folksamlingar och kollektiva transportmedel. Inte börja göra sådant som jag/vi ändå aldrig gör. Eller inte gjort hittills åtminstone. Tvätta händerna.

Photo by Polina Tankilevitch on Pexels.com