Tvättstugedrapa

Onsdag 18 mars 2020 – lägenhetens avlopp är genomspolade, trasig bottenventil till silen i diskhon och läckande kran i köket äntligen felanmälda. Stödstrumporna på, nu har jag fattat hur man gör. Svettigt ändå, men det går. Och Jan fick äntligen duscha och tvätta håret dessförinnan. Nu tar han igen sig i sin stol. Molly är än så länge nöjd att ligga i sin bädd en stund till. Jag har kört en tvättmaskin. Det regnar, så jag ser inte fram emot att behöva gå ut. Tror jag ska laga lite mat i stället. Har en färsk kyckling som ska tas omhand.

Jodå, jag gick ut i regnet. När jag kom hem var det läge att städa toaletten igen p g a spill. Och byta brallor. Det var ju bra att jag tvättat redan. Jag fick ett smärre sammanbrott och morrade om att sitta och kissa.

När kycklingen stod och puttrade i slow cookern kollade jag tomaterna från Hemköp, inköpta  igår. Mögliga. Gick ner och fick efter diverse missförstånd tillbaka pengarna. Gick hem, och fick ett större sammanbrott.

Samma visa igen, städa toalett och golv, byta kläder – den här gången även tröjan. Jan äter två Furix på morgonen och uppenbarligen fungerar tabletterna som de ska, men det gör tyvärr inte han. Det är synd om honom när det blir så här och jag dessutom bråkar på honom. Efter några djupandningar kramar vi om varandra, lika ledsna båda. Nu fikar vi, dvs jag, Jan dricker vatten till sin bulle. Ännu en tvättmaskin går nere i tvättstugan, ingen har som tur är bokat tid. Inte förrän klockan fyra ska nästa tvättare dit.

Kommunens hemtjänsthandläggare (eller vad det nu kan heta) har sjuk dotter, och hinner inte med oss som planerat. Och jag har mycket svårt att fokusera på någonting annat än Jan och hans behov för närvarande.

Skickar mejl till uppdragsgivare och får prompt svar – lugnande svar. Tacksam.

Tvätten är åter torr och inlagd på sin plats. Jag går inte dit en gång till idag, vad som än händer. Vi får använda slut på det som är rent. Lämnade några jympabrallor hemma hos mig senast, det var dumt. Får se till att skaffa flera.

Friden har lagt sig över rummet. Skönt. Inget adrenalin som sprätter hit och dit. Kanske blir kycklingen ätbar till middagen, annars blir det något annat. Molly och Jan snusar båda. Jag försöker lösa supersvårt soduko (tror jag har glömt hur det stavas) men fixar det inte, ger upp just nu. Nog av den här drapan.

Och ni vet hur en tvättmaskin ser ut, så det blir ingen bild…

 

 

 

 

Om beskrivarblogg

Bloggen är mitt andningshål, mitt sätt att berätta - för mig själv och andra - om mitt liv, sorger och glädjeämnen, funderingar kring åldrande, kärlek och död. Mitt offentliga skrivande började som egenterapi i samband med spelmissbruk för några år sedan. Nu fortsätter jag skriva, men inte spelmissbruka. Jag har tagit tillbaka mitt liv. Och min bok heter Free Spin - berättelsen om mitt spelmissbruk. Utgiven på Ordberoende förlag.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

3 kommentarer till Tvättstugedrapa

  1. Ninna skriver:

    Ack denna värld! På både gott och ont! ❤️

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s