Bilder från ett italienskt sjukhus

Onsdag 25 mars 2020 – våffeldagen. Har tagit fram hallon och blåbär ur frysen, hade bara en påse våffelmix när jag kollade (=fyra våfflor, för få). Letade upp ett recept på nätet, så nu blir det hemgjorda våfflor till middag idag. Om grädden i kylen fortfarande är okej, så åker den med i vispat tillstånd. Annars en liten klick Crème fraiche till.

Har köpt ytterligare ett par stödstrumpor till Jan, de behöver ju tvättas. Och ja, jag var in till Apoteket i morse, fort som ögat. Dito Ica för att posta en bok. Stod inte nära någon, har tvättat händerna både före och efter, veterligen har ingen hostat på mig. Och inte jag på någon. Mycket lite folk. Nu stannar jag hemma. På fredag kommer Schenker hit med blöjor enligt bekräftelse idag, och på måndag leverans från Systembolaget. Bland annat tolv flaskor alkoholfritt rosévin.

Vardagen är just inte tråkigare än annars. Men väldigt blåsig.

Någon skrivlust infinner sig inte trots isolering. Jag tänker på alla som inte ens har tak över huvudet, alla som inte kan gå i självvald karantän, alla som inte tycker sig ha råd att stanna hemma trots sjukdomssymtom. Och jag gläds åt en 95-årig italiensk kvinna som friskförklarats. Svårt att värdera all information, svårt att ta in att en stad som New York är hårt drabbat. Och Spanien, med sjuka liggande på sjukhusgolven, och uttröttad personal. Ekonomiska konsekvenser har jag inte kunskap nog att överblicka, och tror att jag nog är glad för det. Mitt lilla nybörjade Avanza-konto får sprattla bäst det vill, jag fortsätter spara en summa där ändå varje månad, dock mindre än jag tänkte från början. Kontot har gått ner mer än 10 procent får jag veta i meddelande…

Två steglitsor (korrekt pluralform?) vid fröautomaten, första gången jag ser dem där. Roligt. Och två tofsvipor svirrade ovanför en åker när jag passerade i morse. Lite för kallt och tidigt kan jag tänka.

Gratisprenumererar på Expressens Premium en månad.

En sonson ringde och undrade om det var okej att han åker ut till ”landet” ett par dagar. Han var uttråkad av att inte få jobba, ”blir nog ett par veckor till, behöver ni hjälp med något?” – ”Kanske lite mera ved, ingen panik.” ”Vi hörs, kan kanske komma förbi med ved nästa vecka.”

Har blandat våffelsmeten. Den väntar i kylen. Försöker förstå vad ”curryblad” är i ett annat recept, måste googla. Lär mig att det är ett blad från ett träd, används ofta i indisk matlagning. Visste inte. Kostar 29 kr för 10 gram. Kan skickas efter från t ex Rajah (som har den currykrydda jag gillar bäst). Förstod dock inte riktigt hur bladen smakar, men ”bidrar till smaken” gör de. Tror inte jag hittar dem på Ica, men ska kolla någon gång.

Med mycket Schweppes Indian Tonic går Pink Gin att dricka, man får bara se till att spä ut den rejält. Så gott att jag kommer att köpa Pink Gin igen är det dock inte. Det luktar syntetjordgubbar lång väg. Undrar om det går att dricka till våfflor?

Demensdagvården i Sundbyberg stänger, de ringde för att meddela. Vi var inte ledsna för det, Jan befinner sig bland ”vilande” på Ekbacken och vill inte dit igen. Andra anhöriga får förmodligen bekymmer.

Önskar att jag kunnat sitta ute och grädda våfflorna. Blåsten förhindrar det. Fläkten får jobba.

Arlas recept på våfflor fastnade för all del inte i järnet, men blev heller inte frasiga. Det receptet har jag nu slängt.

En tvättmaskin går i sena kvällen. Jan ligger i sin säng, han blev mycket berörd av bilderna från italienskt sjukhus. Kunde förmodligen se sig själv i samma situation som de döende människorna där. Men han hittade inte ord, ville bara hålla min hand. Det lugnade honom så pass att vi en stund senare kunde gå in i sovrummet och göra klart för natten. Och gemensamt skratta åt att jag höll på att knocka mig själv när jag drog av ena stödstrumpan.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Om beskrivarblogg

Bloggen är mitt andningshål, mitt sätt att berätta - för mig själv och andra - om mitt liv, sorger och glädjeämnen, funderingar kring åldrande, kärlek och död. Mitt offentliga skrivande började som egenterapi i samband med spelmissbruk för några år sedan. Nu fortsätter jag skriva, men inte spelmissbruka. Jag har tagit tillbaka mitt liv. Och min bok heter Free Spin - berättelsen om mitt spelmissbruk. Utgiven på Ordberoende förlag.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till Bilder från ett italienskt sjukhus

  1. Karin skriver:

    Även jag har gjort våfflor idag, utan att jag hade en aning om att det var våffeldag! Egentligen längtade jag efter semlor och ville baka semmelbullar själv, men det låter sig inte göras när det inte finns jäst att köpa någonstans. Så jag bestämde mig för våfflor i stället, som ju inte behöver jäst. Receptet på frasvåfflor i Vår kokbok är enkelt och funkar fint, en smet på mjöl, salt, vatten och vispgrädde, inga ägg i smeten. verkligen frasiga!

    Förstår att reportaget från Italien väcker oro. Det kan knappast lämna någon oberörd.

  2. Fredrikeu skriver:

    Sitt bara still med ditt Avanza, och fortsätt spara är mitt råd. Du ska inte dö i,morgon Margareta

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s