Torsdag 2 april 2020 – skriver lista för att Sofia kanske ska kunna handla. Jan har duschat och är färdig med morgonbestyren (rakning senare) och tar igen sig i sin fåtölj. Köket är varmt. Solen lyser och det blåser, men ingen storm direkt. Behöver hämta ved, men ska först klä på mig.

Nu, när klockan är ett, blåser det riktigt ordentligt. Ved är intagen, köksgolvet städat från fågelfrön som trillade dit när jag fyllde på mathållarna… Har tagit fram lök, vitlök, köttfärs ur frysen, svamp, Barillas färdiga tomatsås. Det blir färsk pasta med köttfärssås till middag. På söndag handlar Sofia, sondotter, åt oss och lämnar i Sundbyberg. Det blir bra. Jag vill inte gå in i affärer längre. Inte ens snabbt och tidigt. Fyra böcker på Bokbörsen får vänta till måndag.

Jag är glad att jag hela tiden har något att göra. Att bara sitta och vänta på att bli smittad och sjuk, vara riskgrupp och kanske dö, nu – det vore outhärdligt. Diverse göromål, torka lite målning här, göra rent i besticklådan efter som några fågelfrön hamnade där också, allt småplockande – det distraherar och får mig ibland till och med att känna mig nyttig. Mellan varven läser jag om någon av alla böckerna i bokhyllorna. Ännu har jag inte börjat läsa thrillers och deckare, men de kanske får mitt läsande de också om annat tryter. Inte Läckberg dock, delvis därför att jag inte tycker böckerna (har läst några) är särskilt bra, delvis för hennes ”Care”. Ogillar de som skor sig på skattebetalare…

Eller så skriver jag som nu.

Hittar ingen riktig gnista, inget som bränner – annat än bortfösta tankar på coronadöd, min eller de minas. Och de tankarna vill jag inte omfatta, helst inte släppa in i mitt huvud, men de dyker upp oombedda när jag väl ska sova. Då mantrar jag, som när jag slogs med speldjävulen. Och somnar till slut, drömmer livligt och inte ihågkommet mer än glimtvis. Städning i min trötta hjärna förmodligen.

Inaktiverar mitt Instagram-konto, gör aldrig några inlägg.

Blåser, blåser. Har gjort en god köttfärssås. Bara pasta att koka senare. Gillar att förbereda och sitta och slappa en stund före middagen. Än är klockan bara halv fyra, det är åtta grader varmt därute (svårt att tro i vinden). Skönt att det inte blåser rakt in genom fönstren i det här otäta huset. Komposttunnan har blåst omkull, den får ligga till kvällen. Men då är det nog bra om inga möss och annat kommer åt påsarna.

Just nu kommer jag inte på något att oroa mig för, mer än det vanliga, corona. Som jag inte vill oroa mig för. Jag vet att Sofia handlar åt oss på söndag. Tror mig om att kunna köra hem till Sundbyberg på förmiddagen. Färdtjänst den 7 april är beställd. Ska beställa till den 15 april också när jag får se brevet med kallelsen. Men egentligen skulle jag vilja skjuta upp båda läkarbesöken.

Efter två timmar med ren blöja och rena brallor, känner Jan inte när han behöver gå och kissa. Han börjar kissa är han fått ner byxor och blöja – bara att byta igen, ombyte nr tre idag. Hur orkar de som alltid arbetar med människor i samma situation som Jan med sina jobb? Jag gör det än så länge, morrar och bråkar, men byter. Och försöker låta händerna ändå vara snälla. Han kan inte hjälpa det, gör det inte med flit. Det han gör med flit, och som föranledde byte nr två idag, var att gå in i sovrummet och kissa i natthinken. Det funkar inte. Och då blir jag arg. Tyvärr fungerar det inte bättre på toa… Inte ens om han sitter ner. Nog av, nu är vi snälla mot varandra igen.