Kvart över nio, en trött Jan ligger i sin säng. Och en trött jag sitter i min stol med datorn i knät. Inte för att jag vet vad jag ska skriva, men ändå. Dagen har varit fylld av intryck, oro och lättnad blandat. Sorg å en väns vägnar, över förlusten av en mycket kär gammal vän. Tacksamhet för egen del, så här långt är vi inte drabbade av något virus. Febertestet idag på läkarmottagningen utföll som det skulle, vi släpptes in. Och vi släpptes ut lite gladare (i alla fall jag) än när vi kom. Och färdtjänstaxin fungerade både dit och hem.
Jag blir imponerad över alla saker som fixas fort – plexiglas framför personalen i olika kassor, påhittet med att använda hålslagna plastfickor och solglasögon som skydd, teaterföreställningar som sänds när de inte kan upplevas ”in persona” (eller vad det kan heta). En massa lössläppt kreativitet och generositet, som förhoppningsvis håller i sig längre än den här otäcka pandemin.
Än har jag inte bakat annat än de misslyckade muffinsen häromsistens, jag glömde ju en del av mjölet kvar i bunken. De blev inte goda och hamnade i matavfallspåsen. Det börjar kännas som om jag skulle vilja ge mig på matbröd igen. Det är många år sen sist, men jag är omåttligt trött på färdigköpt bröd, både matbröd och annat. Och kommer ju inte till någon butik varje dag precis. Ska till tandläkaren i morgon eftermiddag, en snabbis in på Åhléns att handla jäst på vägen därifrån kanske är möjlig. Iförd handskar och munskydd (tunn halsduk som det går att andas igenom). Jag måste ändå åka tunnelbana.
En granne i huset har erbjudit sig att handla, han ”är ju ganska ofta hemma på dagarna och går ner till Hemköp rätt ofta”. Det är samma unge man som hjälpte Jan när hans ben inte bar honom ända hem för några veckor sedan. Jag blir så glad över förmågan till generös medkänsla och naturlig hjälpsamhet. Fick telefonnummer så att jag kan ringa ”om det är något”. Han och hans familj bor i lägenheten under Jans. Bra att veta att de finns om de behövs.
En vän på Facebook skrev idag om sin ”gladbok” – där noteras enbart glädjeämnen och sådant som gjort henne glad. Ibland bara en liten rad, andra dagar många meningar, vissa dagar kanske ingenting.
Det är en bra idé, jag ska nog ta en av mina skrivböcker och göra den till en gladbok. Det lär göra mig gladare bara av att faktiskt reflektera och tänka igenom dagen och hitta det som gjorde mig glad. Som grannen nyss. Som doktorn som förklarade så bra hur medicinerna påverkade Jans blodtryck till exempel. Som att vi kom både till läkarmottagningen och hem igen utan att Jan kollapsade. Som att han nu kanske sover, men i alla fall vilar i sängen. Som att vi inte ännu drabbats av comvid19. Eller åtminstone inte vet om det. Som att Jan fortfarande kan bo hemma. Som att bilen är fin och nytvättad utanpå, innanmätet får tas om hand när vi är hemma hos mig. Med dammsugarpåsar – har inte köpt några, men hade universalpåsar här, kanske passar de.
En gladbok, tack Maud för att du berättade om din. Den blir ett bra sätt att jaga bort oro och ångest kring virus och elände. Ett sätt att lugna själen, och hitta den ro som alltid finns någonstans även om jag inte uppfattar det i krisbruset.
Och det märkliga är att jag nästan ser fram emot tandläkarbesöket i morgon. Jag inser att det kommer att kosta, men jag vet också att Ulrika är proffsig och sympatisk, och hon har fått mig att gilla tandläkeri. Det har jag inte gjort förr, minns fortfarande smärtsamma upplevelser hos tandläkare Ö därhemma när jag var sisådär 10-12 år. Det gjorde ont före, medan och efteråt. Ulrika har botat mig.
Photo by Pixabay on Pexels.com
beskrivarblogg 
Ja, Margareta, det finns lättnade och glädjeämnen, trots allt. Relativ trygghet, hyggliga grannar och andra som bryr sig om en. I mitt fall finns barnen i närområdet. Det gick bra att cykla över till dottern (som jobbar hemifrån) idag och äta lunch på hennes altan. Och sedan hem igen genom en liten skogsdunge, full med blåsippor och vitsippor.
Och grattis till en bra tandläkare! Vår monstertandläkare under de tidiga skolåren skapade en extrem tandläkarskräck som satt i under många år, men sedan hittade jag en klok och varsam tandläkare som har gjort att jag inte längre sitter med vitnande knogar och vild panik i tandläkarstolen. Hoppas allt går bra i morgon!
Kram och godnatt!
GillaGillad av 1 person
Gladde mig också åt vitsipporna under taxifärden igår – det gäller att bestämma sig för att det finns glädjeämnen lite överallt. Just idag är jag glad att ingen hade bokat tvättstugan, därmed kan jag köra två maskiner nu tidig morgon. Kram och god morgon!
GillaGilla
Det gör mig glad att det finns fler som har en Gladbok. Det kan jag skriva om i min, även om jag bara skriver i den en gång i veckan, på lördagar, efter Melodikrysset.
Och att avsluta dagen med att tänka på allt vad jag kan vara tacksam över gör det lättare att somna. Som att jag inte hade mer än fyra kilometer hem när nu bilen inte ville starta ikväll, och jag inte hade tagit med mig telefonen. Jag kunde gå hem. Bilen får stå kvar tills imorgon. Kanske den har kommit på bättre tankar då…
GillaGilla
Hoppas din bil har funderat under natten och att du sovit gott! God morgon och god dag
GillaGilla
Det är nog inte att undra på att du kan känna dig trött, tänker jag när jag börjar läsa din text. På basen av dina berättelser verkar du nog mer än ta bra hand om Jan. Beundransvärt, men glöm inte att ta hand om dig själv också! Säkert bra tips med att koncentrera sig på det positiva, fast det ’trollar’ tyvärr inte bort det mindre positiva… aldrig bra att försöka fly från det, hellre kunna tala ut även om det mindre trevliga. Hoppas du har någon du kan tala med om hur DU mår och känner, kanske hjälper det också att få dela med sig här på bloggen 😊👍
GillaGilla
Hej och tack för att du läser – som du säger, det är en stor avlastning att skriva om hur vi har det dag för dag. Det ger mig ro och det ger mig perspektiv, även om inte allt är enkelt och roligt. Försöker ta hand om mig också, har syrror som får ta emot sådant som behöver tas emot av en levande människa. Kram på dig! Önskar dig en fin torsdag
GillaGillad av 1 person
Gomorron du flitiga myra.
Inte behöver du någon särskild bok för det. Du beskriver ju ALLT och målar upp det i både de ljusaste, tacksammaste färger som går att finna och att du samtidigt blandar in de grå tonerna som blir kontrast.
Din blogg där du beskriver dina dagar och nätter är redan en gladbok + att den innehåller livets allvar – sorger och bekymmer, men framför allt lyser din tacksamhet och glädje igenom h-e-l-a tiden.
Har jag upprepat mig tillräckligt?
Kraaaaaaaaam käraste vännen ❤ ❤ ❤
GillaGilla
Kära vän, du hamnar direkt i glädjeboken. Dina ord värmer så att jag blir tårögd – hoppas du och Bamse har en fin dag, kanske med termosutfärd? Kramar till dig
GillaGilla
Jätteroligt att du hittat Ulrika som botat din tandläkarrädsla!
GillaGilla
Ulrika är toppen! Proffsig, lugnande, vacker – bäst!
GillaGillad av 1 person