Givande läkarbesök

15 april, onsdag – läkarbesök via färdtjänsttaxi klockan två. Jan känner sig yr på morgonen och vi tar allt mycket sakta och lugnt. Nu har han duschat och rakat sig, men är fortfarande i morgonrocken. Får så vara någon timme till. Stödstrumporna är dock på. Kanske är han stressad inför läkarbesöket, en doktor vi inte träffat tidigare, expert på hjärtsvikt. Hoppas yrseln ger med sig. Ska försöka komma ihåg att prata med läkaren om det. Skriver upp på baksidan av kallelsen, där jag också noterat vilka mediciner Jan tar när.

Vackert väder, sol, men det kändes kallt när jag öppnade balkongdörren en stund.

Läser i AB Oisin Cantwell som skriver vackert och tänkvärt (som oftast) om koltrastarna på Katarina kyrkogård. De sjunger för Anna Lindh och Cornelis, men också för alla de fattiga som hamnade där under pestens 1700-tal. Idag härjar ”pesten” i förorterna, i bostäder som är för trånga för de många människor som bor i dem – nu som då. Jag tänker på kön utanför Migrationsverket och Försäkringskassan i Sundbyberg igår, lång och ingen distans mellan människorna. Många utlandsfödda blir sjuka, många dör – liksom på äldreboenden. Tacksam att varken Jan eller jag finns på något ”boende” (av någon anledning avskyr jag den benämningen, blir aningen mera möjligt att använda om jag sätter ” runt).

Nu vill Jan lägga sig en stund, han är vinglig. En dryg halvtimme kan han vila, sedan är det dags för påklädsel.

Runt halv fyra är vi hemma igen, efter ett givande läkarbesök. Vi fick en förklaring till Jans yrsel och trötthet – ett blodtryck som var extremt lågt. Och med lite korrigeringar av medicinerna så ska det bli bättre. En förtroendeingivande kvinnlig läkare, som berättade tydligt vad som påverkar vad. Han har inte konstant hjärtsvikt, men väl ett förmaksflimmer som det inte går att göra någonting åt. Man kan bara försöka hålla det i schack med den medicin han redan har. Så nu har jag ändrat i hans dosett efter en ny medicinlista. Skönt att få rimlig förklaring till hans ovanliga trötthet de senaste dagarna, framför allt ändringen tillbaka till endast en vätskedrivande tablett varje morgon, inte två.

Vi var trötta båda två när vi väl var hemma igen, mottagningen ligger i ett av höghusen vid Sergels torg och är inte direkt lättillgänglig, under ombyggnaden där, man får gå en för Jans del lång promenad för att komma in i huset. Men det gick, han höll sig på benen även om de darrade. Han är tålig och tålmodig.

Längtar hem till mitt, men i morgon eftermiddag ska jag till tandläkaren med min trasiga tand. Sedan åker vi, igen.

different medication pills and capsules on red background

Photo by Anna Shvets on Pexels.com

Så här många och färggranna piller har han inte…

 

 

 

Om beskrivarblogg

Bloggen är mitt andningshål, mitt sätt att berätta - för mig själv och andra - om mitt liv, sorger och glädjeämnen, funderingar kring åldrande, kärlek och död. Mitt offentliga skrivande började som egenterapi i samband med spelmissbruk för några år sedan. Nu fortsätter jag skriva, men inte spelmissbruka. Jag har tagit tillbaka mitt liv. Och min bok heter Free Spin - berättelsen om mitt spelmissbruk. Utgiven på Ordberoende förlag.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s