Kärlekar

Nyss tänkte hon något som försvann. Något om någonting. Ibland tror hon att det inte enbart handlar om att hennes huvud och hennes tankar är så flyktiga. Kanske beror det på att det ofta kommer något i vägen, något som får henne att glömma var och vem hon är.

Nu är kvällen hennes, hon sitter och skriver i tyst ensamhet, eldar inte ens i vedspisen. Det behövs inte, varmt nog ändå i köket. Kanske inte i morgon bitti, men det är då det. Idag har hon tänkt på mannen sin, han som fattas henne. Och hon har tänkt på mannen hon har idag, han som var hennes första kärlek för så många år sedan, och som blev pappa till sönerna.

Det är svårt att ha någon klar överblick över livet som det blivit. Hon är ändå tacksam för att det givit henne möjligheter som hon inte trodde var tänkbara för några år sedan. Och hon kan sörja över det som förlorats. Jodå, hon vet att hon själv skapat sitt liv, med viss påverkan från andra håll. Hennes val, hennes beslut. Och lite velande däremellan.

Just nu slipper hon bry sig om gräsklippning på graven där i Avesta. Hon behöver inte heller oroa sig för att hon glömde betala hyran i april. Och hon harklar sig inte för ögonblicket, det tycks ha gått över. Jävla corona, som gör även henne alldeles spattig ibland, framför allt i ensamheten om natten. Just nu är spattigheten uthärdlig.

Och hennes älskade, mannen hennes, är död och vet inte någonting om det som händer nu. Han slipper corona, han slipper oroa sig över ekonomi och aktieförluster, han kan enbart (hoppas hon) glädja sig i någon himmel över att han finns där, och inte här. Kanske har han sällskap av vår son, de tyckte om varandra i livet. Ibland behöver hon tro att de finns där tillsammans.

20190916_092149

 

 

 

 

 

Om beskrivarblogg

Bloggen är mitt andningshål, mitt sätt att berätta - för mig själv och andra - om mitt liv, sorger och glädjeämnen, funderingar kring åldrande, kärlek och död. Mitt offentliga skrivande började som egenterapi i samband med spelmissbruk för några år sedan. Nu fortsätter jag skriva, men inte spelmissbruka. Jag har tagit tillbaka mitt liv. Och min bok heter Free Spin - berättelsen om mitt spelmissbruk. Utgiven på Ordberoende förlag.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

3 kommentarer till Kärlekar

  1. Lollo skriver:

    Så … det är alltså över nu, med allt vad det betyder av känslor att ta hand om. Måste hänt precis, för när jag läser inlägget från igår tolkar jag det som att det var som vanligt då.
    Hur mår du, Margareta? ❤

    • beskrivarblogg skriver:

      Förmodligen skrev jag otydligt, den man jag älskade dog för fyra år sedan, min fd make (som också är älskad på annat vis) är den jag numera lever med och tar hand om. Jag mår hyfsat, ingenting har hänt precis nu.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s