Klockan är nio, denna Kristi Himmelsfärdsdag. Jan slumrar i sin fåtölj här i köket, han har nyss diskat frukostdisken. Jag har städat under diskbänken och tryckt in stålull i de springor , jag hittar. I natt har musen åter lyckats sno betet utan att lösa ut fällan, dito härom natten. En smart en, tror den kommer in under diskbänken – men hur kommer den ut i köket. Stämmer inte, mera stålull på flera ställen. Får krypa runt och kolla. Kanske kommer den in via diskmaskinen, som jag har blockerat upptill, men inte på sidorna (den används aldrig).

Nu är vi ute på altanen, jag har bara gått in en stund.

Och så gick jag ut igen, och vi stannade där tills klockan var fem. Ett kort avbrott i köket när jag gjorde hovmästarsås till kvällens krabba. Annars en ljuvlig dag utomhus, med solparaplyet riggat, den här gången på ena hälften av en klädställning. Fungerade. Solen lyser fortfarande, men nu har vi ätit middag. Krabban var alldeles fantastisk, fullmatad, och god. Inte blöt, perfekt. Ost efter, och glass för den som ville, Jan ville. Nu har han diskat och jag torkat.

Fortfarande dröjer Rapport en timme. Jag läser (om) Snap happy av Fiona Walker, lagom krävande litteratur en dag som denna. Watership Down tog slut igår, trots att jag läste så långsamt jag bara kunde.

Vi har sett Rapport och en film om Patrick, engelsk mops. Nu går vi till sängs. God natt.

Photo by Burst on Pexels.com