Lördag 23 maj 2020 – tror åtminstone att det är lördag. Jag blir dagvill. Dessutom har jag under större delen av förmiddagen letat efter Harper Lee´s To kill a mockingbird, beställd på Bokbörsen. Ser boken för mig, orange med bokstäver över hela framsidan. Hittar den inte. Mina böcker står i dubbla rader i flera bokhyllor, en del ligger i banankartonger – tycker att jag gått igenom alltihop. Nu får letandet vila till i morgon.

Har lärt mig att inte lämna någonting framme över natten, Polly-godis till exempel. Skålen var tom i morse, möss gillar tydligen sådant. Ska lägga en Polly i fällan i natt. Är innerligt trött på möss, och det hjälper inte vad jag än hittar på för att hålla dem borta. De är inbyggda i väggarna i det här gamla huset och smiter upp bakom hyllorna och lådorna i de låga köksskåpen under bänken vid fönstret.

Lättstuvad färsk vitkål och stekt prinskorv till middag. Enkelt och gott, inte lika gott som svärmors en gång i tiden, men nära. Kan inte räkna ut vad hon gjorde som inte jag gör. Hon var fenomenal på att laga mat, får-i-kål, köttgrytor, såser som var himmelskt goda. En gång missade hon, våra söner bjöds på filmjölk till lunch och det var väl okej – men hon hade tagit fel på salt och socker, och saltat filen. Den gick inte ner, men farmor var inte övertygad förrän hon själv smakat.

När jag går igenom mina beställningar på Bokbörsen ser jag att den bok jag letat efter såldes i december 2019… Av någon anledning har den legat kvar, kanske har jag lagt in den två gånger, kanske har Bokbörsen missat. Nu får jag mejla beställaren innan hon hinner betala.

Har talat med Jans yngste bror, om en bok han och deras syster tror kanske kan intressera Jan. Handlar om Hjorthagen och trakterna i den delen av Stockholm under 40- och 50-tal om jag förstod rätt. Även om Jan just inte läser själv längre, kanske jag kan läsa för honom och han kan minnas gamla tider. Det gör han ju fortfarande. Han minns mycket som jag har glömt, men så tidigt var jag inte med i bilden. Inte förrän 1959. Det var roligt att prata med min svåger, Jan har svårt med telefon numera och jag fick berätta.

Försöker lösa svenskans supersvåra sudoku. Fixar det inte, gör ett nytt försök senare, det brukar gå till slut.

Har städat undan lite papper, alltför mycket finns som inte behövs längre. Och skrubben är fortfarande fullproppad och ostädad. När det blir vackert väder och jag skulle kunna använda altanen som tillfällig parkeringsplats för diverse – så sätter jag mig i soffan därute och läser i stället. Någon gång blir det väl städat – har mycket som jag planerat att försöka bli av med på loppis. I sommar är det nog glest med sådana, har inte kollat om den som brukar hålla till bakom kokosbollsaffären (minns inte vad hållplatsen heter) alls finns i år. Förmodligen inte, där brukar nog samlas flera än 50 personer på söndagarna. Jag får väl köra alltihop till grovsoporna, även om en hel del är användbart för någon annan. Det skär i mitt snåla hjärta att slänga fullt användbara saker, bara för att jag inte har behov av dem längre. Kanske är mitt hjärta inte enbart snålt, kanske aningen miljömedvetet också.

Vitkålen var god, resten också. Jan har diskat, jag torkat. Diskbänken är ren och tom. Det regnar, och fönstren är strimmiga av regn. Skönt att vara inomhus och inte behöva gå ut. Än har ingen Molly annonserat sin ankomst, men kanske i morgon? Hon är den enda som får ut mig i sådant här väder.

Roslagsstoppet heter den loppis jag tänkte på, öppnar tidigast 31 maj på grund av corona.

Och nyss, medan jag sitter här och skriver, lyckades husets smarta mus plocka Polly´n som satt i fällan – utan att fällan smällde eller jag märkte något. Hörde någonting, och insåg efter en stund att det måste ha varit musen – men vad väsnades den med? Nu ligger en fälla med Polly i kompostpåsen, kanske lockar den någon? Visar sig i morgon, god natt alla. Möss och människor.

hands holding chocolate eggs

Photo by Polina Zimmerman on Pexels.com

 

 

 

 

 

 

Om beskrivarblogg

Bloggen är mitt andningshål, mitt sätt att berätta - för mig själv och andra - om mitt liv, sorger och glädjeämnen, funderingar kring åldrande, kärlek och död. Mitt offentliga skrivande började som egenterapi i samband med spelmissbruk för några år sedan. Nu fortsätter jag skriva, men inte spelmissbruka. Jag har tagit tillbaka mitt liv. Och min bok heter Free Spin - berättelsen om mitt spelmissbruk. Utgiven på Ordberoende förlag.
Detta inlägg publicerades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

8 kommentarer till

  1. Lollo skriver:

    Möss och människor, råttor och myror, fåglar och och fän … många är skapelserna på vår planet 🙂
    Tråkigt när de inte håller sig där de ska. I godisskålen vill man ju inte ha levande möss.

    Jag fick avisering om det här inlägget, och att det hade rubriken ”6216”. Jag blev extra nyfiken över siffran, och undrade om det var en hemlig kod. När jag klickar mig hit så finns inte den rubriken här. Det finns ingen rubrik alls …
    Nu undrar jag … har du skrivit 6216 inlägg på bloggen? Eller? I så fall … Oj, så imponerande!

    När vi köpte råttburarna som vi ställt ute, fick vi tipset att locka dem med segar råttor (hihi), sirap, Snickers, Dumle eller halvtuggad Polly … Polly är det enda vi inte provat än, så det får väl bli nästa betesprov.
    Vi vill inte ha något som dödar där ute. Då vet man inte vad som kan stryka med. Vi måste fånga dem, och blödiga som vi är får vi köra iväg med dem och släppa dem långt från civilisationen.
    Men vi har problem med att fånga dem. På den här veckan som gått har inte en enda råtta hämnat i fällan. Dumma, eller smarta … det är frågan?

    Kram

    Gilla

  2. beskrivarblogg skriver:

    God morgon – vet faktiskt inte hur många inlägg jag skrivit, vet bara att när jag glömmer rubrik blir det ett nummer i stället… Men jag har ju hållit på några år. Möss är luriga, den/de vi har i huset snoddde en Polly utan att jag märkte det, jag satte dit en ny och lade fällan i kompostpåsen – den har ätit halva, är det något fel på fällan? Jag är inte längre blödig när det gäller möss inne – de ska bort på vilket sätt som helst (utom gift). Testa du Polly, det gillar de! Kram på dig!

    Gilla

    • Lollo skriver:

      Ja, de påstod att Polly lockade även råttor. Vi har ju råttor, inte möss.
      Hade jag haft problemet inne hade det varit dödande fällor som gällt. Då hade det inte spelat någon roll hur söta de är.

      Konstigt att del lilla musen lyckas ta godiset utan att gå i fällan? Förstår att du blir brydd.
      Kram

      Gilla

    • Lollo skriver:

      Glömde fråga … hur många år har du bloggat?

      Jag blev lite nyfiken på mitt eget resultat och gjorde en undersökning hos mig själv. Även fast att jag slog ihop alla mina bloggar och hemsidor så kom jag inte i närheten av ditt resultat. Jag har ändå haft blogg i 11 år.

      Gjorde ett inlägg och fastnade för din ”icke-rubrik” med siffror. Min rubrik fick alltså det antal som jag själv kom fram till …. jag ligger lååååååååååångt efter dig, kan jag säga 😉
      https://imittandratankerum.wordpress.com/2020/05/24/1592/
      Bra jobbat ❤

      Gilla

  3. Viveka Seborn Roger skriver:

    Jag växte också upp på Gärdet i Stockholm o jag kände Jans bror Ulf. Han var väldigt go kille kan jag minnas.

    Gilla

  4. beskrivarblogg skriver:

    Viveka – Ulf var en go kille och en go man. Världen är liten, hoppas du/ni mår så bra ni kan! Kramar till dig

    Gilla

  5. Viveka Seborn Roger skriver:

    Vi har det bra Margareta! O jag följer dig, så jag vet hur ni har det❣️Kram tillbaka 🥰

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s