Ut och in

Söndag 24 maj 2020 – en halväten Polly fortfarande i gillrad musfälla i kompostpåsen. Ingen mus.

Jan säger sig ha varit vaken sedan klockan fyra, jag vaknade kvart över åtta. Undra på att

Photo by Ray Bilcliff on Pexels.com

han behöver slumra i sin stol under dagen. Just nu är han fräsch och nyduschad, rakad och har rena kläder. Långhårig, klippte hans yviga ögonbryn igår, får ta en vända med håret också nästa gång vi sitter utomhus.

Idag har jag suttit en stund, men tröttnade på moln och små regnstänk. Tvätten får hänga.

Har hittat stora blomkrukor som blir bra till mina potatisar så småningom. Det börjar titta upp lite grönt i de diverse små krukor de redan står i, jag fyller på jord och vattnar mycket försiktigt. Vet inte riktigt hur man ska göra. Kanske blir det något.

Nästa gång jag hämtar ved i källaren ska jag också sopa ut allt vedskräp. Visste att jag någonstans hade en gammal gisten trä”kruka” stor nog för ett par potatisar. Hittade den, med en mycket lång elsladd slarvigt nerkörd. Läge att linda sladden snyggt och använda träkrukan.

Och om sonsonen kommer med ved i veckan får jag lov att klämma in den gamla cykeln i källaren igen – eller slänga den. Hur slänger man en cykel? Sopstationen? Ett par skidor också som jag aldrig kommer att använda igen, plus stavar. Mormors fina gamla vävstol får fortsätta stå nermonterad där nere. Förmår inte slänga även den, även om jag aldrig kommer att använda den heller. Någon annan får göra det när det blir dags.

Hämtar in tvätten i alla fall, regnet ökar, samtidigt som himlen är sommarblå mellan molnen. Pelargoner och potatisar får stå kvar ute till kvällen, på ett bord på altanen.

Uttråkad, som många nu. Gör ingenting för att bryta tråkigheten heller. Bakar inte trots att smörpaketet legat i ett köksskåp för temperering i flera dagar. Idag middag ur frysen, en gryta med tomat och bönor, kanske lite fläskfilé, har champinjoner i kylen, och färsk pasta. Parmesan att riva till och annan ost att äta efter.

Resterna av en köpt färsk timjankrydda står i köksfönstret, kanske kommer det nya blad, kanske inte. Ska köpa en större timjanplanta vid tillfälle, och persilja. Trevligt att bara gå ut och klippa det man behöver.

Jan ser en man titta fram borta vid pumphuset, ”du ser väl, huset med korrugerad plåt, där är en gubbe”. Där är ingen gubbe, men hus och tak är rätt. Han ser märkliga skapelser lite här och där ibland, och de finns bara i hans huvud. De är aldrig elaka eller farliga, bara märkliga även för honom. Hjärnan är ständigt förunderlig, fantastisk, obegriplig, kanske särskilt när den är skadad av demens. Alltid skapande något, så länge den förmår. Förunderlig är ett fint ord, handlar förstås inte om ”alltför underlig”, utan i stället om något som väcker förundran.

Jag börjar tro att mitt språk är väldigt präglat av min ålder, att unga människor kanske inte begriper hälften av de ord jag använder. Gillar dessutom gamla och ibland dialektala ord, som inte gör någonting mera förståeligt. Inget stort problem, de som läser min blogg har vant sig, och är nog inte så många som räknas till de unga.

Jan har ont i ryggen både igår och idag, just nu säger han att ”det verkar bättre”. Tror och hoppas att det mest handlar om att han sitter stilla för länge, och därmed rör på sig för lite. Vi avvaktar.

Ett par starar springer i gräset och letar mat. Just nu sol igen, och molnigt samtidigt. Bara en lätt vind, så pass att den gamla vindlekan snurrar ibland, den som mannen min satte upp för länge sedan på altanplanket. Pionknopparna är större idag än igår, men än väntar de. Den gamla kaktusen i köksfönstret lever, men bara nätt och jämnt. Ser inte pigg ut.

Jag vill gå ut, åtminstone på altanen, men så fort jag hinner dit med en dyna till soffan, så mulnar det igen. Går ut, sitter en timme, i blåsten. Går in, tar in blommor och potatis, och dynor. Är inne. Lagar snart mat.

Och stänger här.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Om beskrivarblogg

Bloggen är mitt andningshål, mitt sätt att berätta - för mig själv och andra - om mitt liv, sorger och glädjeämnen, funderingar kring åldrande, kärlek och död. Mitt offentliga skrivande började som egenterapi i samband med spelmissbruk för några år sedan. Nu fortsätter jag skriva, men inte spelmissbruka. Jag har tagit tillbaka mitt liv. Och min bok heter Free Spin - berättelsen om mitt spelmissbruk. Utgiven på Ordberoende förlag.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Ut och in

  1. Det är ofta så mycket stämning i dina inlägg, det tycker jag om. Och vädret är föränderligt även här. Men skönt att det kom regn i helgen, det behövdes. Även om barnen klagar på att studsmattan är våt;) Sköt om dig, kram!

  2. beskrivarblogg skriver:

    Tack min vän – ta hand om dig också! Kram

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s