Alltid något på fel ställe

Efter middagen går jag över till grannen för att hämta hem Molly, som längtande ligger nedanför deras altan, och grill. När vi kommer tillbaka säger Jan ”det verkar som om ett piller försvann” – han har två tabletter till kvällen, när jag gick skulle han just ta dem. Och nu har han tagit ett, varken han eller jag vet vilket, eller om han kanske har tagit båda två. Det får vara som det är, jag har skärskådat golv och dynor, inget piller. Och han bli omåttligt irriterad när jag grälar på honom. Jag blir bara trött och ännu mera less på alltihop.

Att åka hit kräver sitt packande, bilen var full när vi for. Sorterade sopor ska slängas, sandaler inköpas i Gustavsberg till Jan, vin dito, och Ica Maxi ska besökas. Medan Jan och Molly väntar i bilen. Och en störtskur blöter ner mitt säte, eftersom Jan inte kunde stänga mitt fönster, bara sitt eget. Hem med alltihop, lämna Bokbörsen-böcker på Ica i byn – och köra tre lass med skottkärran uppför backen till huset.

Son och sonhustru har gjort stigen upp jättefin, fyllt på med grus och jämnat till. Och han har förankrat soptunnan så att grävlingar eller räv inte ska kunna välta den. Och börjat lägga läkt på taket. Förhoppningsvis kan han få assistens av någon av sönerna för resten av takjobbet. Kanske till helgen. Vi stannar här även om de kommer, det får vara måtta på karantänandet.

Jans nya sandaler passar, en storlek större hade kanske inte varit fel – men fanns inte. Han har testat att låta tårna vara bara i stödstrumporna, men vill nog ha ”tossor” på i morgon. Och Mollys tassar har duschats rena, det första hon gjorde här var att gräva någonstans så att de var svarta av jord.

Kokt färskpotatis, kall lammfilé från helgen, jordgubbschutney, tomater, ost. Middagen idag. Och jag har pålägg i morgon, ett par tunna skivor lammkött. Har tagit fram bröd ur frysen, eftersom jag/vi for iväg från det som låg i brödburken hemma hos mig. Trodde ett tag att jag också glömt min tandborste, men hittade den i tvättpåsen… Det är alltid något som blir kvar på fel ställe.

 

 

 

Om beskrivarblogg

Bloggen är mitt andningshål, mitt sätt att berätta - för mig själv och andra - om mitt liv, sorger och glädjeämnen, funderingar kring åldrande, kärlek och död. Mitt offentliga skrivande började som egenterapi i samband med spelmissbruk för några år sedan. Nu fortsätter jag skriva, men inte spelmissbruka. Jag har tagit tillbaka mitt liv. Och min bok heter Free Spin - berättelsen om mitt spelmissbruk. Utgiven på Ordberoende förlag.
Detta inlägg publicerades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Alltid något på fel ställe

  1. Karin skriver:

    Livet …

    Och som alltid tycker jag att du lyckas hitta mycket lockande och lyckade måltider!

    Gilla

  2. beskrivarblogg skriver:

    Tack, nu i natten är livet inte kul, kan inte sova och får snudd på panik… Kram på dig

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s