Va´???

4 september 2020 – börjar dagen med att avinstallera Avast Anti Track premium; det jäkla programmet anser inte att någon hemsida är säker, har inte kunnat ta mig in på 1177 till exempel. Nu är det stoppet borta, ett irritationsmoment mindre. Jag kom in och kunde kolla, har ingen kallelse till röntgen ännu.

Så har jag tillskrivit verksamhetschefen på Jakobsbergs-geriatriken angående slarvet med Jans hörapparat, och bifogade bild på ”emballaget”. Nu ska jag jaga audiolog. Vi har tidigare varit hos en som finns nära Jans hem, men de kändes inte bra. Det får bli färdtjänst med plats för rullator, var vi än hamnar. Ser att den smidigare lilla rullatorn inte går att fälla ihop. Har bokat på Serafen 21 september kl 9.30. Måste komma ihåg att beställa färdtjänst. Eller köra själv.

Natten har varit hyfsat lugn, Jan använde inte den mobila toan, utan tog sig i stället ut till den ordinarie vid 2-tiden, jag vaknade och bytte blöja. Kvart över sex var det dags igen. Men inget ramlande eller större elände. Jag gick upp vid halv sju, kunde inte somna om. Han sov till åtta då vi åt frukost.

Kvart i tio gör jag fika (utan kaffebröd), Jan vill ha. Därefter flyttar han sig så långt bort från bordet att han absolut inte kan nå kaffekoppen. Så han var nog inte så kaffesugen. Fast nu flyttar han fram och tar en klunk. Och några till. Om en stund ska jag försöka mig på att sätta på honom de nya stödstrumporna. Han slipper nog raka sig idag, får duga ändå. Men tänderna ska borstas.

Har skrivit handlarlista till sondottern som fixar det idag. Jag vill inte gå ifrån Jan.

De nya stödstrumporna är på, en hel vetenskap att få på dem och mäta och kolla så att trycket blir det avsedda. Inte just enklare än de gamla… Aningen mindre hala och dra.

Pratat med äldste sonen. Torkat av golven, flyttat en liten byrå från sovrummet till arbetsrummet (det börjar bli fullt där). Bättre plats för den mobila toan nära sängen. Slängt sopor. De sorterade förpackningarna väntar vid ytterdörren, en stor kasse.

Jag noterar att Jan rör sig lite lättare, kommer upp ur stolen utan att benen svajar alltför mycket. Kanske får han tillbaka lite ork. Han är klart frustrerad över att inte höra, och om jag höjer rösten undrar han varför jag skriker. ”Undrar” är fel ord, han skriker ”varför skriker du”. Så blir det när den ena inte hör alls.

Jag tror han är totalt uttråkad, på landet, Djurö eller Addarsnäs, händer alltid något. Är det fint väder kan vi sitta ute, annars kan man genom att bara titta ut genom fönstren se en hare eller en fasan, folk som promenerar sina hundar, förvaltarens bil som kör runt och kollar. Om Jan orkar tror jag att vi åker hem till mitt efter helgen. Backen upp till huset på Djurö är nog för jobbig fortfarande.

Klarade svenskans supersvåra sudoku, men slarvade bort mig på DNs. Nu tror jag att jag ska läsa en stund i stället för det här ordklämmandet. Har försökt ta mig in på Jans konto hos Trygg-Hansa för att kolla om en förkommen hörapparat möjligen ersätts via bostadsrättsförsäkringen – men jag kom inte in, trots att jag använde hans bank-ID. ”nätverksfel”. Testar igen senare.

Nu har vi bytt stolar, Jan och jag. Han sitter i Pernilla som varit lite svår för honom att ta sig upp ur. Vi får se hur det går senare, men just nu ser han nöjd ut. Jag sitter i hans kontorsstol som känns väldigt hög för mig. Vi har ätit systerdotterns äpplen, skalade och skivade. Gott.

Det visade sig att det inte var någon bra idé för Jan att sitta i Pernilla. Han kom inte upp av egen kraft. Det gick först när jag gick bakom stolen och så gott som välte ut honom mot bordet. Då kunde han resa på sig. Nu vet vi det. Vi lär oss hela tiden. Ett glas vin, oliver och fänkålssalami som ”tröst”.

Kanske blir det så småningom varsin melerad entrecôte med småpotatisar i klyftor och bearnaise, stekta champinjoner. De sista två ingredienserna beror på om sondottern hinner handla och komma hit med varorna före middagsdags. Om inte så är det gott nog ändå.

Jag ropade tillbaka en Bring-postutdelare i trappen idag – han talade vänligt om för mig att det var Postnord som delat ut post igår. Som jag trodde utan att veta. Nu har jag förstås inte hört något vare sig från sjukhuset eller Postnord om Jans hörapparat.

Jag tog mig in på Trygg-Hansas hemsida för att leta efter besked om huruvida hörapparat täcks av försäkring – men icke sa Nicke (vem han nu var). Lyckades inte ens få tillbaka en försäkring till e-faktura efter att de gjort om den till pappersfaktura… (den var e-faktura i många år). Det är tydligt att ingenting just nu ska vara enkelt. Övertron på prefabricerade frågor och svar i det som kallas ”kundtjänst” är alltför stor.

Nu lägger jag av för idag, Jan hör inte och det lär få vara så några veckor framöver – det brukar ta tid efter mötet med en audiolog innan en ny apparat är klar… Hoppas vi inte slåss dessförinnan.

Photo by saymon sami on Pexels.com

Om beskrivarblogg

Bloggen är mitt andningshål, mitt sätt att berätta - för mig själv och andra - om mitt liv, sorger och glädjeämnen, funderingar kring åldrande, kärlek och död. Mitt offentliga skrivande började som egenterapi i samband med spelmissbruk för några år sedan. Nu fortsätter jag skriva, men inte spelmissbruka. Jag har tagit tillbaka mitt liv. Och min bok heter Free Spin - berättelsen om mitt spelmissbruk. Utgiven på Ordberoende förlag.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

3 kommentarer till Va´???

  1. Kramar, kramar, kramar till dig!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s