Torsdag 15 oktober 2020 – strålande sol och bara några få grader ”varmt”. Just nu duschar Jan efter rakningen. Jag hör plasket av vattnet, men vill inte stå i dörren och övervaka varje sekund. Än behövs inte det. Ibland är han mera förvirrad än annars, tror faktiskt att de här veckorna utan hörapparat och därmed utan hörsel varit skadliga för honom och hans demens. Hans värld har krympt.

Klockan är elva, alla morgonbestyr är avslutade, dags för fika. En kalvhögrev kokar på spisen, middagen idag blir dillkött med i ättika inlagd dill i såsen. Massor med sås, egentligen skulle jag kunna hoppa över köttet och enbart äta sås och potatis. Barndomsmat som får mina smaklökar att darra. Jan får äta utan att vara lika förtjust som jag. Nu åtta grader ute.

Jan vilar en stund, jag är rastlös. Har slängt sopor och varit ner till postombudet och köpt kuvert och frimärken, skickat in fastighetsdeklarationen (Jans) och gjort dillsåsen. God. Nu har jag tyvärr slut på den inlagda dillen, missade att göra sådan i höstas när det var lite rimligare pris på dill. Köttet är mört och fint, ska bara värmas till middagen, och småpotatisarna kokas. Såsen är beroendeframkallande. Har lite dillspad på lut om jag får för mig att det behövs.

Två böcker sålda på Bokbörsen, melodipsalmbok (stadfäst 1937) och Toujours Provence av Peter Mayle. Psalmboken redan betald, får skickas på lördag (om vi åker hem till mitt i morgon efter audiologen).