Från onsdag till torsdag

Okej, det är inte november än, inte dags att skriva de där 1767 eller så orden varje dag. Men kanske ändå.

Just nu vet jag inte vad orden vill? Klagan över en tillvaro som styrs av en annan människa, som inte kan styra sitt eget liv? Absurt. Och vad gör att jag låter mitt liv styras så? Lojalitet med mina barns far och min kärlek för länge sedan? Skuld? Brist på annat att ägna mig åt?

Jag vet inte det heller.

Så, det här är förmodligen min sista kväll, ensam, just nu. Och vad gör jag med den? Äter middag runt sex som vanligt, dricker vin till, som vanligt,. äter mina russinkakor (syrrans recept där de heter Göran Tunströms mammas korintkakor). Vet inte vad jag ska göra för övrigt (som vanligt). Jag kan ju alltid peta i mig den där mjuka pepparkakan från baket i veckan, den med botten kvar i formen. Fast särskilt god var den inte.

Och så kan jag gå och lägga mig om någon timme, och vakna igen vid midnatt och kanske somna om fram emot morgonen.

Torsdag morgon – precis så gick kvällen – jag somnade vid tiotiden och vaknade klockan halv två, somnade om och vaknade igen vid fyra, klev upp åtta. Sov förmodligen mellan de två sista klockslagen, drömde väldigt detaljerade drömmar som jag bara minns lite av.

Om beskrivarblogg

Bloggen är mitt andningshål, mitt sätt att berätta - för mig själv och andra - om mitt liv, sorger och glädjeämnen, funderingar kring åldrande, kärlek och död. Mitt offentliga skrivande började som egenterapi i samband med spelmissbruk för några år sedan. Nu fortsätter jag skriva, men inte spelmissbruka. Jag har tagit tillbaka mitt liv. Och min bok heter Free Spin - berättelsen om mitt spelmissbruk. Utgiven på Ordberoende förlag.
Detta inlägg publicerades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Från onsdag till torsdag

  1. bergalott skriver:

    Även jag har haft oroliga nätter ett tag. Gör frukost runt tresnåret och glor på tvn ibland. Ut vägrar jag att gå även om Bamse blir förvirrad och tror att det är morgon. Just i natt kände jag av att blodtrycket var för högt och tanken kom att; skulle jag bli liggande så skulle jag bli mumifierad. Gick upp och stängde toalettlocket med tanke att Bamse skulle försöka dricka vatten i sin ensamhet, för jag tror inte han skulle yla för att väcka grannarna om han var i nöd. Han skulle inte behöva drunkna också.
    Du ser att morbida tankar löper som vålnader i natten – även här. Om inte annat så vet du att du inte är ensam.
    Apropå orden så kanske vi kan komma på en strategi? Sådan behöver jag för jag har ingen tanke på att skriva någon form av roman. Kanske delge varandra några ord att bygga på? Eller kanske relatera till något program – etik – moral – nyheter – gamla minnen – scener ur livet – första förälskelsen??? Vet inte om sådant hjälper men jag vet att ensam är inte så stark som den ensamme tror. Jag anmäler mig inte till nanowrimo utan försöker att använda november till orden ändå.
    Nästa helg ska jag utsätta mig för fara. Ska till Folkoperan och se Tristan och Isolde. Blir iaf något att skriva om.
    Kraaaaaaam ❤

    Gilla

  2. beskrivarblogg skriver:

    Kul med Folkoperan – nätter inbjuder tyvärr till morbida tankar, nu har jag just duschat och tvättat håret efter att ha skakat mattor och dammsugit ”hela huset”. Fikar. Det där med ledord tänder jag inte på – för mig handlar det om att sätta igång och se om det kanske ”blir något” – vi kan väl prova oss fram. Söndag är 1 november, hinner du skriva före Folkoperan? Eller dubbelt upp på måndagen? Retas bara, kramar dig i stället

    Gillad av 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s