Söndagsrapport

Vaknar halv två, somnar om. Vaknar igen vid kvart i sex, när Jan vinkar åt mig i dörröppningen. Talar om för honom vad klockan är, han går och lägger sig igen och jag drar täcker över huvudet. Somnar så småningom och drömmer. Går upp vid åtta och gör frukost.

”Är vi ensamma fortfarande? Och, vem är det som bor här?”

”Jag, och ibland du också.”

”Är du säker på det?”

Söndagsmorgonens konversation, när Jan vaknat igen. Nu äter vi frukost, och han verkar inte lika förvirrad längre.

Jag tänder vedspisen. Försöker tända är mera med sanningen överensstämmande.

Nu är fågelfröna på plats, och talgoxe och blåmes också. En automat utanför köksfönstret och två ovanför trappen. Det sistnämnda innebär att trappen ofta får sopas, men mössen ska väl ha något de också. Så länge de håller sig utanför huset.

Undrar om fåglar minns att de brukar hitta frön här. Eller om de är så snabbt observanta och känner igen de där sakerna som dinglar utanför huset. Hur länge lever en talgoxe, är det samma fåglar som kommer tillbaka? En ornitolog kan säkert besvara mina frågor, men här får de vara retoriska, behöver inga svar. Det är härligt att se dem.

Idag får jag lirka med spisen, den vill inte. Den får vila en stund, och jag kan tvätta sotet från händerna.

Solen lyser och det är bara några moln, inte grått som de senaste dagarna. Jan blundar i sin stol, det är skönt att vila lite när jag hjälpt honom med klädsel och morrat över stödstrumporna som är jobbiga att ta på. Har diskat och tagit reda på de solrosfrön som hamnade på golvet när jag fyllde automaterna. Alltid så, det är som om de kan hoppa alldeles utan hjälp.

Kvart i elva, dags för en kopp kaffe. Solen har försvunnit, det grå har tagit tillbaka himlen.

Nyss flög en fågel rakt in i fönstret, försvann utan att jag hann se hur det gått. Jag gick ut för att se efter att den inte låg nedanför fönstret. Det gjorde den inte. Talgoxe, blåmes och nötväcka har hittat hit. Den lilla blåmesen är kaxigast av dem.

Spisen tog sig till slut. Skön värme i köket.

Måndag eller tisdag åker vi till Sundbyberg. Fotvård (Jan) och vaccinering (båda) onsdag.

Yngste sonen har en veckas ledighet från den 23, och vill vara på landet. Jag vet inte hur det är med vattnet efter mitt mekande i pumphuset häromsistens. Får nog åka ut med ett par dunkar vatten åt honom, kanske med honom, lördag eller söndag. Den 24 är det dags för Jans operation. Och konvalescens, det lät på kontaktsköterskan som om det kan göra ont efteråt. Väntan på besked i två veckor ungefär. Vi får hålla oss i Sumpan.

Ett par små bruna finkar sprang omkring här utanför nyss, kan ha varit pilfink, kan ha varit  någon annan.

Ännu en Bokbörsen-bok ska postas i morgon.

Det börjar bli dags att tända ljus och lampor, skymningen kommer så sakteliga.

Nu har vi ätit Tuc-kex med skaldjursröra (färdigköpt) och de goda räkorna från igår. Blandade också med lite gräddfil, röran var för majonnäsig. Jans Periquita rosé alkoholfri, och jag min DM.

Sorgliga irländska karaktärer i Apartment 3B av Patricia Scanlan. Orkar nästan inte läsa om dem, men tar lite i taget. Eller så går jag och letar fram någon annan, redan läst bok. Något jag absolut vet att jag inte tänker se är filmen om Utöya. Verkligheten då var tillräckligt hemsk.

Om några timmar ska jag koka delikatesspotatis (betyder nog enbart små potatisar) till oxrulladerna, kanske reda såsen en aning. Och se om jag möjligen har glömt någon burk med plommonmarmelad i kylen, annars kanske det går med cumberlandsås? Eller lingon. Sallad, tomater och ost.

Använder datorns kalkylator och inser att jag ”ligger efter” i ord räknat, borde vara ungefär tio tusen flera än de är… Never mind, det är min egen kapplöpning.

Otäckare är att corona fortsätter att skörda offer, att vi inte tycks begripa att restriktionerna är till för att skydda oss. I stället samlas människor i stora skaror på krogarna innan förbudet mot alkohol efter klockan 22 börjar. I stället vill många testa sig för att kunna gå på fest med många. Eller åka färja. Hur galna kan vi bli innan vi begriper att detta är dödligt.

Min egen oro handlar mest om hur jag ska bestämma mig för att internethandla i stället för att besöka en butik. Ibland är vi här, ibland är vi där. Men internethandla och hämta skulle fungera både i Sumpan och här utanför Norrtälje. Dags. Men först behöver jag landa i Sundbyberg och kolla vad som finns i frys och kyl och vad som saknas.

Vårdcentralen ska vi besöka i veckan som kommer, och Jan ska in på sjukhus veckan därefter. Det är bara att hoppas att ingen smitta finns där. Har bestämt mig för att personalen både på vårdcentral och sjukhus vet vad de gör. Det håller inte att vara rädd för allt.

En domherrehona (konstigt ord) var på besök en stund i trädet utanför köksfönstret. Det tog en stund innan jag förstod vad jag såg. Fink, det syntes, men resten?

Ställer fram Jans kvällspiller, samtidigt som jag dukar bordet för middagen (om ett par timmar!). Snacka om att inte ha tillräckligt att göra…

Om beskrivarblogg

Bloggen är mitt andningshål, mitt sätt att berätta - för mig själv och andra - om mitt liv, sorger och glädjeämnen, funderingar kring åldrande, kärlek och död. Mitt offentliga skrivande började som egenterapi i samband med spelmissbruk för några år sedan. Nu fortsätter jag skriva, men inte spelmissbruka. Jag har tagit tillbaka mitt liv. Och min bok heter Free Spin - berättelsen om mitt spelmissbruk. Utgiven på Ordberoende förlag.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till Söndagsrapport

  1. bergalott skriver:

    Det enda jag ska hålla reda på den här veckan är att det är tandläkaren i morgon vi elvatiden. Och om en timme ska Bamse få sina tänder rengjorde med ultraljud. Ska bli intressant att se om det fungerar. Med händerna alltså. Tur att jag slipper vara närvarande, för då bits han.
    Ja några mer ord har inte blivit nedknappade här inte. Har för mycket funderingar i huvudet. Har iaf kartonger att packa ner loppisprylar i. Börjar väl så.
    Puss och kram ❤ 🙂

  2. beskrivarblogg skriver:

    Bra med kartonger, har sådana i källaren och massor med diverse här uppe i huset. Men det får bli en annan gång, nu är det för mycket som kräver något av mig. Vännen, lycka till med tandläkaren, både för dig (?) och Bamse. Vet inte om jag fattade fel, Tänker på dig, och önskar dig en god vecka.

  3. lenaikista skriver:

    Vi skakar ofta på huvet när vi läser om somligas svårigheter att begripa o följa corona-reglerna. Tyvärr drabbar det ju inte bara de ”olydiga” utan även andra och sjukare. Och framför allt den hårt belastade vården.
    Kan rekommendera att internethandla mat, hemma får vi det till dörren, i stugan beställer vi på nätet och får en tid när vi kan hämta i kylfack utanför affären, där en kund i taget kan öppna ”sina” fack. Medicin m m har vi inte (behövt) kolla på landet, hemma beställer vi från Apotea och får snabbt hem till dörren – även en hel del annat, nyligen ex vis ny sopborste(!)

  4. beskrivarblogg skriver:

    Lena – vi är där vi också, nu får det bli näthandlande och hämt där det inte går att få hem. Kram på dig och tack för läsning!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s