Positiv vård

Så ringer läkaren från Danderyd och berättar att hon skrivit ut antibiotika till Jan inför hans operation. Klockan är sex. Hon ber om ursäkt för att hon ringer så sent, och jag svarar förstås ”inga problem”. Jag är bara glad över att han får den omvårdnad han får, mitt i pandemi och många sjuka. Ska hämta i morgon på apoteket.

Tittar förstrött på Go´kväll, gillar intervjun med Pia Johansson, Ordberoende förlag. Programlederskan avbryter dock lite för otrevligt. Gillar heller inte bokpraterskan som kommer därefter – har inget med böckerna att göra, det är hennes röst och sätt att prata som stör, mig. Det sitter en person framför praterskan, har ingen aning om vem – hen gör inte mycket väsen av sig. Ser efter en stund att det är programlederskan. Blir förvånad över passiviteten. Bokpraterskan fick förmodligen någon sorts pris (inslag i programmet) för sina framträdanden. Där ser man/jag, mitt omdöme är inte likt andras.

Biltema har antagligen plastdunkar, enligt tips på FB. Ska kolla i morgon, Jan får följa med eller stanna hemma.

På teve och Kunskapskanalen är Simon (?) Reeves i Belize, Sydamerika, och snorklar och dyker och fascineras av koraller och fiskar. Tydligen har ett program för skydd av vattnen fungerat. Mangroveskogarna och vattnen fungerar ihop.

Där finns djur som heter lamantiner, och förstås har jag aldrig hört talas om dem. Men de körs ofta på av båtar som har bråttom ut att fiska – och de som försöker hjälpa djuren är otroligt starka i sin omvårdnad. Ungar till dödade föräldrar (mammor) tas omhand och vårdas. Fantastiskt. Men de behöver mera skydd.

Beväpnade naturvårdare försöker hindra tjuvjägare och andra som dödar och bränner ner skogen. Bönder skapar dammar för att deras boskap ska få vatten, kriminella tvättar pengar genom boskapsuppfödning. De här naturvårdarna är upplärda till strid, och strider. När de måste. Spåren leder till Guatemala. Inkräktarna flyr hellre än att bli fängslade och åtalade. Och så fortsätter det.

Alla kämpar för sin överlevnad, också ”bovarna”. Skog är viktigt för djurs överlevnad, skog huggs eller bränns ner.

Också de som lever idag i Guatemala, många, många flera än för bara några tiotal år sedan, behöver överleva. De odlar, och tar ner skog, låter boskapen ta över. Vem kan säga att det är fel? Floderna blir allt torrare. Livet blir svårare att leva. Utan regn blir det inga majsskördar. . Ingenting. Klimatkris. Inte någon gång i framtiden. Nu. Hunger. Barn som får lägga sig hungriga. Hur kan människorna le när de berättar om hur de har det? Är det ett sätt att göra lidandet mindre? Det finns ingen sjukvård, inget vatten, männen lämnar byarna och letar jobb. Kvar blir kvinnorna, barnen och de gamla männen. Utan hopp. Klimatkris och migration. Hand i hand. Kriminaliteten kommer därnäst. Också överlevnad… som här.

Nu går jag till sängs, Jan sover redan. God natt.

Om beskrivarblogg

Bloggen är mitt andningshål, mitt sätt att berätta - för mig själv och andra - om mitt liv, sorger och glädjeämnen, funderingar kring åldrande, kärlek och död. Mitt offentliga skrivande började som egenterapi i samband med spelmissbruk för några år sedan. Nu fortsätter jag skriva, men inte spelmissbruka. Jag har tagit tillbaka mitt liv. Och min bok heter Free Spin - berättelsen om mitt spelmissbruk. Utgiven på Ordberoende förlag.
Detta inlägg publicerades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s