Onsdag 25 november 2020 – duschade, tvättade håret, klädde på mig och åkte in till Norrtälje för att tanka bilen, med mera. Bensinmätarens varningslampa blinkade, men det gick bra. Eftersom jag trodde att jag skulle få hämta Jan på Danderyd (hade förgäves försökt få kontakt med avdelningen) så hade jag packat bilen för hemfärd.

Väl på sjukhuset och efter flera försök fick jag äntligen prata med ansvarig sjuksköterska. ”Jan är piggare, men vill just inte äta, och är skakig i benen, men sitter upp nu. Nej, han kan inte åka hem idag.” Så jag åkte till Sundbyberg utan Jan. Kanske får han åka till Jakobsbergs-geriatriken igen. Jag får vänta på besked.

Det är inte skönt att få vara ensam på de här betingelserna. Vad i all världen ska jag ta mig för? Jo, jag kan alltid kolla om tvättstugan är ledig, allt duschandet inför operationen fyllde tvättkorgen igen. Och jag kan ta en promenad – men det är uselt väder. Lusten att göra något alls är väldigt liten just nu. Kanske hjälper det med en kopp kaffe.

Tvättstugan var ledig så nu snurrar två maskiner. Och jag äter grekisk yoghurt med lite björnbärssylt till lunch. Kaffet fick vänta.

Jag inser att det är många gånger under de senaste åren jag skulle ha kunnat ”trösta mig” med att spela bort pengar. Tacksam att jag inte gjort det, tacksam att jag fortlöpande har stängt av mig från spel på licensierade casinon i Sverige, tacksam att jag aldrig nappat på de erbjudanden som ännu trillar in från mindre seriösa casinon, utan licens i Sverige.

Hade någonting i världen varit som vanligt idag skulle jag ha åkt och hälsat på syrrorna i Uppsala. Någon av dem är säkert hemma. Jag skulle ha blivit bjuden på god mat och god dryck, och stannat över natt. Men det får bli en annan gång.

Har nu varit till apoteket och köpt en febertermometer – har en på landet och trodde att jag hade en hemma hos mig, men så var inte fallet. Köpte en julstjärna samtidigt på Hemköp för 25 kronor, den står nu i vardagsrummet och är vacker. Det är inte jag. Mitt nytvättade hår far åt alla håll och hänger alldeles för långt ner, men inte tillräckligt långt för att kuna sno ihop i nacken med en snodd.

Nu ringer Danderyd och talar om att Jan fått flytta till en kirurgisk avdelning, 61 i stället för 65. Anledningen är att det är för trångt på Urologen, och Jan väntar på att få plats på geriatri. Jakobsberg? Ett annat telefonnummer, en annan ansvarig sköterska. Ska ringa i kväll och försöka få besked om hur han mår.

Kanske åker jag hem till mig i morgon igen, beror på om jag får något begripligt ur sjukhuset i kväll. Fast det gör jag nog inte, blöjleverans kommer på fredag. Jag har dålig kontroll över tillvaron just nu.