Extra syrgas

Torsdag 3 december 2020 – det ser ut som regn på fönsterrutan. Tre grader, grått. Och blåsigt ser jag när jag tittar upp mot trädkronan. Jag behöver kontakta sjukhuset idag och höra hur det ska bli med det redan inbokade återbesöket den 8 december. Hoppas min trötta hjärna kan komma ihåg det. Ringt, jag blir uppringd om en timme. Nu fika.

Vedspisen brinner, liksom ljusen på köksbordet. Och regnet blåser upp mot köksfönstret. Ingen idé att fylla på frön i automaten där, de blåser bara ner.

Avast sköter sig, efter strul med supporten har jag fått återbetalning av felaktigt köp. Bra. Nu väntar jag bara på pennorna som returnerades felaktigt till säljaren. De lär ska postas idag.

Har pratat med sjukhuset som bevakar och bokar av tiden på tisdag. En sak mindre att försöka hantera.

Igår fick jag brev från SöS, daterat 6 november. Okej, sjukhuset kan ha väntat med att posta brevet (det var bara en bekräftelse på telefonsamtal tidigare i höst) – eller Postnord kan ha missat att dela ut. Drygt tre veckors leveranstid för ett enkelt brev är lite väl långt… Någonstans är något fel.

Försökte lägga mig och vila en stund, men har inte ro att ligga kvar. Och klockan är bara tio minuter över ett denna gråmulna dag. Jag vill ingenting. Har redigerat någon timme, det får räcka för idag. Går långsamt. Jag ringer för att höra hur Jan mår, ansvariga sjuksköterskan var upptagen, men lät hälsa ”det har inte hänt någonting sedan vi pratades vid igår, men ring gärna senare i eftermiddag”. Tolkar det som att Jan mår så bra han kan. Han är i alla fall inte sämre.

Fast det kanske han är ändå. Hans läkare ringde just, han får syrgas eftersom syrsättningen i blodet är lite låg. Inte alarmerande, men dock. Inga andningssvårigheter, har inte ont. Men han har inte blivit bättre sedan igår. Hon hälsar till honom. Vi diskuterade också att de inte kommer att sätta in hjärt-lungräddning och respirator, om sjukdomen går åt fel håll. Hans prognos att klara en sådan behandling är dålig. Men än är vi inte där.

En dag i taget.

Om beskrivarblogg

Bloggen är mitt andningshål, mitt sätt att berätta - för mig själv och andra - om mitt liv, sorger och glädjeämnen, funderingar kring åldrande, kärlek och död. Mitt offentliga skrivande började som egenterapi i samband med spelmissbruk för några år sedan. Nu fortsätter jag skriva, men inte spelmissbruka. Jag har tagit tillbaka mitt liv. Och min bok heter Free Spin - berättelsen om mitt spelmissbruk. Utgiven på Ordberoende förlag.
Detta inlägg publicerades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till Extra syrgas

  1. bergalott skriver:

    ❤ från mig också, för nu räcker inte orden till.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s