Fredag 18 december 2020 – har bestämt mig för att det är fredag. Grått och varmt ute. Vedspisen knäpper, ljusen på köksbordet brinner. Den här dagen har inga måsten. Jag behöver inte ens laga middag, det som blev över igår är lika gott idag.

Jag gick just ut en vända och fyllde på fågelfrön. Det blåser kallt. Och jag är märkligt tom, nollställd, utan energi. Ingen, inte ens jag själv, ställer några krav på mig just nu. Det är kanske det som känns ovant. Så lär det vara ett tag.

Mör och ledbruten i kroppen också, efter landningen i betongtrappen igår. Det kändes inte då, men nu ömmar ryggslutet.

Jag distraherar hjärnan med en timmes redigerande av kundmanus. Nu en kopp te och en muffins. Klockan är kvart över två.

Ytterligare 100 döda efter covid19. Nära åttatusen totalt. Mycket syndabockande nu. Hoppas befogad kritik också leder till förbättringar, till exempel inom äldrevården, hemtjänst och boenden.

Jans brorson skickar meddelande med goda ord, som värmde mitt hjärta. Han beställde också min bok, gladde mig det med. Om du läser detta kära vad du nu kan vara i relation till mig, så hoppas jag att glädje och tacksamhet för din omtanke framgår. Jag är alltid mycket kortfattad i meddelanden på telefonen, skriver hela tiden fel…