10 mars 2021 – sex grader kallt och mera snö. Svalt inomhus. Går bara ut för att borsta trappen, slänga sopor och fylla på fågelfrön.
Nu har jag rotselleri, morot, spetskål och ett par potatisar i slowcookern, plus lite buljong. Inser nu att jag glömt löken, den ska dit också. Kryddor. Så får det stå på låg värme och bli något till middag.
Det snöar så smått, men är bara ett par grader kallt. Vill ändå inte gå ut. Gick till brevlådan och hittade enbart Kyrkans magasin (varför ska det heta magasin?), Vi i villa och Norrtelje tidning. Lokaltidningen är utmärkt att tända i spisen med, när jag väl använder vedspisen igen. Efter sotarens besök någon gång… Övriga hamnar direkt i återvinningskassen.
Jag vet inte vad jag ska ta mig för idag. Är helt utan energi och lust att göra någonting, och maten sköter sig själv efter lite skalande och skärande till att börja med. Har inte ens lust att läsa, ovanligt för min del. Har flera böcker på gång, men ingen lockar i ögonblicket. Så jag sitter här och ser fåglarna hämta sina solrosfrön. Små snöflingor dalar ner hela tiden. Har enbart pratat med mig idag, ibland högt, oftast tyst och inombords. Ensidigt kanske man kan kalla det, knappast samtal.
Halv fem, fortfarande lika seg. Jag alltså. Middag äten vid sex-tiden, och min gryta var god. I frysen hittade jag en liten burk med rensad fläsklägg som jag kanske tänkt ha i ärtsoppa. Just nu tål inte min mage ärtsoppa. Så fläskköttet hamnade i middagsgrytan i stället. Och jag har åtminstone två middagar till.
Ska försöka undvika att handla mera mat på ett tag, och i stället minska på allt som finns i mina två frysar. Har redan bestämt mig för att det blir pannkakor i morgon, kanske som de är, kanske som crèpes med räkor och riven ost. När jag gräddar pannkakor gör jag alltid flera än jag kan äta, och fryser in dem med bakpapper mellan. Fungerar fint att ta fram så många jag vill ha vid ett senare tillfälle.
Märker ni att jag bara klämmer ur mig ord. Försöker bara få fingrarna att löpa över tangenterna. Det blir inget särdeles läsvärt idag, blev inte igår heller. Och ändå envisas jag med att skriva.
Nu är det torsdag den 11 mars 2021. Var vaken i omgångar i natt, ont i axlarna. En tavla ramlade dessutom ner bredvid min säng, och skrämdes. Tyvärr skadades pannån, jag får hitta en ramverkstad i Norrtälje. Vart tavelkroken tog vägen vet jag ännu inte, tavlan är tung (emalj) och jag hade förmodligen inte spikat in kroken ordentligt… När jag väl somnat om för sista – nej, senaste får det bli – gången, sov jag till halv nio.
Nu har jag gått igenom mejl och FB, kollat rubrikerna i pressen och löst ett supersvårt sudoku. Ätit min gröt, med Icas billigaste äppelmos till, moset är riktigt bra. Kanske ska jag putsa skor idag, blev lite inspirerad av vännen Henriks putsande igår på FB.
Det är mulet men inget snöfall, blåser kraftigt, grenarna dansar på träden omkring huset. Det lär inte bli någon utevistelse idag heller.

Det är väl inte så fel att ”bara” klämma ur sig ord. Vad göra annars? När t.o.m det har försvunnit är det dags att åtgärda situationen. Eller hur? Då halkar man ner i depression och den enkelspåriga kommunikationen inne i hjärnans vindlingar är absolut inte av godo. Det vet jag efter mina funderingar vid balkongräcket.
Låt fingrarna löpa – bra ventilation 😉 ❤ ❤ ❤
GillaGilla
Kära vän, jag ska låta fingrarna löpa! Nu fika med Icas trista finska pinnar, har städat toalettrummet och spikat upp två tavlor till därute… Kram på dig!
GillaGilla