15 mars 2021 – Meta och Stina fyller år. Har gratulerat när klockan blivit lite längre fram på förmiddagen. Disigt, någon plusgrad, kanske tar sig solen fram senare. Duschat och tvättat håret och ätit min gröt när klockan är kvart i nio.

Har bestämt mig för att dra i ett gummiband i midjan på mjukisbyxor som har en snodd där. Har just nu inget behov av att skriva, stänger av några timmar.

Och åkte i stället in till stan med böcker och handlade. Plus tappade ena hörapparaten när jag kom ut från Ica och tog av ansiktsmasken… Hur jag än skärskådade marken, direkt, letade i matkasse och kläder, och hur jag än gick in och frågade om någon lämnat in en hörapparat – så nej. Den är borta. Har tacksamt fått tid hos hörselstället redan på tisdag nästa vecka. Tur att jag inte längre har jobb som kräver min hörsel, med en apparat klarar jag mig till vardags.

Sondottern skulle ha kommit i morgon för matlagning, hon vill lära sig laga mat. Men blev tyvärr förkyld, hoppas det enbart är en förkylning. Nu får vi vänta med matlagningen.

Vid sidan av snödropparna i min vanvårdade och skräpiga rabatt börjar små blad ta sig fram – kanske påskliljor, kanske tulpaner. Hoppas de håller sig nere i jorden tills nätterna blir lite varmare än hittills. Vill köpa pelargoner och sätta ut på altanen, men det är inte dags än. Det är inte dags än – får tala om det för mig flera gånger om dagen. Tänker inte sätta några frön eller potatisar i år, fjolårets potatisskörd var inte så stor… Och tomater är godare om hemgjorda, men det har jag också tröttnat på att sköta om. Timjan och rosmarin, gräslök och pelargoner – det vill jag ha längre fram.

Och så längtar jag efter att kunna besöka biblioteket i Norrtälje igen. Längesedan. Min 80+ vän var glad idag, båda i familjen hade fått sin första vaccinspruta. Hon såg fram emot att kunna vara med om barnbarnets student, och få se lägenheten som ett annat barnbarn just flyttat in i. Kanske till och med få fika på utecafé i stan.

Det är intressant vad som blivit viktigt för oss alla under den här pandemin. Familj, kunna ses och kanske krama varandra. Om inte krama, så ändå prata och träffas, utomhus och med avstånd. Omsorg om oss själva, om mig själv – jag har bara mig att vara omsorgsfull med. Men också att tänka på omvärlden och de människor som inte fått sitt vaccin ännu, att fortsätta med handtvätt och avstånd. Att ha ansiktsskydd, mask eller visir. Jag tror mig vara ganska trygg med antikropparna efter smittan i samband med att Jan smittades. Men försöker ändå använda den där förbaskade masken som gör att glasögonen immar igen, och idag att jag tappade ena hörapparaten.

Så något helt annat. Jag har idag putsat diskbänken med Universal Puts. Använt och rekommenderat av Henrik Tengby i Göteborg, finurlig FB-vän med Youtube-matlagning med mera (. Diskbänken är nu så blank att det nästan gör ont i ögonen. Pastan i burken stryks på med svamp som sköljs ur när man är färdig. Miljövänligt. inga kemiska otäckheter, händerna mår också bra, eftersom det är bivax (eller så) i burken. I morgon kör jag samma vända på arbetsbänken vid köksfönstret – allt som tål vatten tål Universal Puts. Finns på Ica, rund burk med svamp i ett undanskymt hörn bland alla rengöringsmedel. Tack Henrik.