Fredag 24 september 2021 – regn. Har lämnat böcker och handlat lagerblad. I brevlådan ett väldigt onödigt besked från Skandia om att utbetalning av pension från och med februari 2022 sker den 25 varje månad. Såvitt jag vet har det varit så länge. (”Såvitt jag vet” antyder att jag inte är säker, men informationen känns hur som helst onödig. Hörde uttrycket igår på Rapport från en ansvarig för äldreboende, såvitt han visste var all personal vaccinerade.)

Jag begriper att de som bor på äldreboenden är ömtåliga, och kan både smittas och dö av många orsaker. En orsak kan vara ovaccinerad personal. Den går att eliminera. Tacksam så länge jag slipper den boendeformen.

Regeringen lättar på alla restriktioner i slutet av september, samtidigt som smittan ökar igen, o.ch sjukvården belastas hårt. Fortfarande har många unga inte vaccinerat sig, möjligen på grund av ungdomlig ”odödlighet”. Och vaccinens långtida effekt verkar tveksam. Är regeringens beslut om lättnader ett sätt att se till att nöjesindustrin kan börja fungera igen? På bekostnad av liv?

Beslutet att inte bry sig om det senaste beslutet om stopp för multinationella Cementa är ett annat exempel på regeringspolitik som jag hoppas nästa års val gör slut på. Den här balansgången är omöjlig för alla parter, och leder till kortsiktiga beslut och feltänkande. Sveriges behov av cement lär inte vara i fara, däremot grundvattnet på Gotland (och jobb).

På vägen hem två svanföräldrar med fyra svanungar (heter de något annat?) på en skördad åker längs vägen.

Nu ska jag dammsuga, och ruska trasmattor. Torka golven om jag ids. Antagligen inte. Klart, och klockan är bara tolv. Ingen golvtorkning, men lite dammande här och där, och plock.

Läggen är rensad. Har skalat kålroten och lagt den i lite buljong i slow-cookern, på låg värme. Potatis och någon morot får ansluta senare. Nu har jag inget annat att göra några timmar än läsa. Skrivandet är det klent med. Går kanske ner till sjön och tittar på den, något badande känns inte aktuellt när det bara är nio grader i luften. Tio på eftermiddagen när jag kollar igen. Det blir varken promenad eller bad idag.

Läser fantasy och imponeras som ofta av förmågan att skriva detaljer som gör det hela läsbart. Dialoger som fungerar, väsen eller människor eller ”what ever” som kliver igenom boken och in i ditt läsande sinne. Just nu Sarah J Maas Ett hov av dimma och vrede, del 2 i en serie. Svenska gulliga feelgood-böcker kan glömma mig som läsare (tänkte skriva något annat, men avstod).

God natt.