Lördag 25 september 2021 – solen försöker tränga igenom diset och lyckas nästan. Det blåser.

Frukosten avklarad. Köksbordet är fullt av böcker som jag vill läsa, några lånade på biblioteket, några från omloppshyllan där, någon lånad av syrran. Fantasyn från igår är utläst, förmodligen finns det flera delar. De kan vänta. Idag kanske jag ägnar mig åt Djingis Khan, av Dick Harrison. Är inte speciellt förtjust i författaren, men hans berättelse om ”Erövraren och hans värld” lär ge mig kunskaper jag inte har.

Tar en bild av köksbordet med mobilen, delar den till Google foto för att lägga ut på Facebook. Har inte FB på mobilen. Krångligt, det måste finnas enklare sätt än mitt. Nu är den där i alla fall.

Klockan är bara halv elva och jag vet inte vad jag ska göra idag. Någon gång ska jag bestämma vad jag ska äta till middag, rotmos och fläsklägg igår gör sig påmint även idag… Känner mig otrevligt uppblåst. Har många böcker olästa, men noll läslust. Har många ord oskrivna också, men dito skrivlust. Har duschat, tvättat håret, klätt på mig. Sol därute, kanske dags att gå ut en vända även om det är trist att gå ensam, och lätt att smita ifrån.

Kommer på mig med att jag hänger i stolen, sådär som moster gjorde när hon sa ”jag vet inte hur det ska gå”, trött och gammal och ledsen. Hon blev äldre än jag är, men jag känner mig gammal och less, om än inte ledsen, i alla fall idag.

Och bodde jag på ett äldreboende skulle jag dessutom vara rädd. Det verkar som om myndigheter med flera inte törs ställa rimliga krav i en orimlig situation. Alla inom någon form av vårdyrken ska vara fullvaccinerade och regelbundet testas, liksom patienter, boende och brukare (vilket jävla ord).

Dags för fika i min gröna och rosblommiga kopp, det kanske får mig på andra tankar. Hjälper inte stort, ledan är kraftfullare än kaffet.

Läser lite i Harrisons bok och försöker omfatta hur världen långt härifrån såg ut för sisådär tusen år sedan. Länder med namn som lever kvar, länder och härskare som är borta, men påverkat så många liv, då och nu. Religioner, fakta och myter.

Det är länge sedan, det är långt ifrån Addarsnäs utanför Norrtälje. Ändå viktigt, även om det är svårt att skilja tämligen säkerställda fakta från ”fake news”. Nu och då.

Gick och badade efter samtal med syrran som skulle cykla och mata dotterns (eller snarare svärsonens) papegoja. Fortfarande skönt, fortfarande kallt – dessutom förnöjde jag förmodligen de två som satt i en roddbåt nära badhuset och fiskade. De vinkade tveksamt när jag vinkade. Nu hemma och påklädd igen, baddräkten hänger på sin krok ovanför trappen och torkar nog. Tror jag ska ta bilen och åka lite bort i skogen och se om det kommit någon ny svamp efter de jag plockade häromsistens. Orkar inte cykla eller gå… Ids är kanske mera korrekt. Någon svamp hittade jag inte, och jag törs inte gå in i skogen på grund av alla spår efter vildsvin överallt.

Den här har jag tack och lov inte mött här…