Ljus och mörker

Onsdag 6 oktober 2021 – har just bokat bilbesiktning sent i november. Idag regnar det så att fönstren är våta. Ljus tända. Och läsning av Sommarljus, författare Jón Kaplan Stefánsson. Boken förflyttar mig till Island, till ljus och mörker där.

Känner mig som före detta riksdagsmannen i boken, Finnur, som skulle skriva sina memoarer. Han skrev den inledande meningen ”Jag var trettioett år när jag tog plats som riksdagsman.” Tog ett nytt papper och skrev titeln med stora bokstäver – DE VIKTIGA ÅREN – och därefter ”Jag var trettioett år.”

Finnur suckade, trettioett och nu sextioåtta, tiden tar stora kliv. Slut citat.

Jag är varken islänning eller före detta riksdagsman, och vilka de viktiga åren är eller var vet jag inte heller. Suckar gör jag. Och tycker som Finnur att tiden tar stora kliv. Skriver på datorn, Finnur skrev med reservoarpenna och bläck. Än vet jag inte om han någonsin skrev färdigt, kanske kommer han tillbaka längre fram i Sommarljus.

Avundas författaren (inte Finnur). Han skriver om människorna där i byn, om det långsamma livet som samtidigt är så fyllt av allt som hör liv till. Hans språk är vackert, önskar ibland att jag kom ihåg mera av den isländska jag en gång studerade. John Swedenmark har gjort språket vackert även på svenska. Sammantaget en bok jag är glad att jag hittade på biblioteket i Norrtälje. Där finns förmodligen flera av denne islänning.

Blåser ut ljusen på köksbordet, värmeljusen i munkpannan på vedspisen får brinna ut. Är nog lite förkyld, nyser utan anledning. Ingen feber, inte ont i halsen. Fikar, tittar in på Facebook. Har ingen riktig ro. Inte om nätterna heller, sover ett par timmar, vaknar, somnar om, vaknar. I morse gav jag upp när klockan var sex, och då blir dagen för lång, vilket leder till att jag går i säng direkt efter Rapport. Och så upprepas mönstret.

Får en underbar bild på syrrans dotterdotter, efter glassätande – ”torka munnen, mormor”. En glädje denna trista dag. Löser supersvåra sudoku i DN, det enda jag använder av nättidningen. Ute blåser det hej vilt, löven rasar. Hur många löv har ett träd? Regnar inte just nu, men är grått grått. Krasse och ringblommor lyser upp, om jag bara växlar perspektiv, tittar ner i backen i stället för upp på himlen.

Kokar några potatisar som ska bli pytt till middag – tillsammans med en halv skiva entrecôte (över från igår), lite purjolök och blandad egenplockad svamp ur frysen.

Har laddat ner UDs app Resklar med bland annat hela tiden uppdaterade coronaregler och kollat att mobilen fungerar utomlands (inom EU) som hemma. Hämtat vaccinpass som gäller till april nästa år. Dagens resepyssel.

Mischa kommer och får mina bilnycklar. Han behöver flytta bilen för att kunna sladda gruset på parkeringsplatsen borta vid stora huset. Dagen har blivit eftermiddag.

Photo by Charlie CT on Pexels.com

Om beskrivarblogg

Bloggen är mitt andningshål, mitt sätt att berätta - för mig själv och andra - om mitt liv, sorger och glädjeämnen, funderingar kring åldrande, kärlek och död. Mitt offentliga skrivande började som egenterapi i samband med spelmissbruk för några år sedan. Nu fortsätter jag skriva, men inte spelmissbruka. Jag har tagit tillbaka mitt liv. Och min bok heter Free Spin - berättelsen om mitt spelmissbruk. Utgiven på Ordberoende förlag.
Detta inlägg publicerades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s