Teknik, teknik

Fredag 15 oktober 2021 – tränar på att vänja mig vid klaviaturen på min nya 14-tummare, aningen trängre än 15. Lär mig att jag inte behöver ”spara” längre, sker automatiskt – men hur döper jag mina dokument?

Det ger sig kanske så småningom. Klaviaturen är lagom mjuk, lätt att hantera. Den känns bra hela ”note book´en” (heter tydligen inte laptop). Skärmen går ända ut i den tunna kanten, när jag öppnar locket lyfts det hela en aning så att luft kommer in under datorn, den blir därmed inte för varm. Alla siffror ligger i ”plattan” mitt under klaviaturen. Och den är så härligt lätt. Nöjd.

Det enda jag inte riktigt gillar är att pilarna för att scrolla upp och ner, och till vänster och höger, är väldigt små. Där gäller det att pricka rätt.

Eftermiddagen igår användes till att fixa med datorn, Kindle-appen från min andra dator följde visserligen med till den nya, men fungerade inte. Och det tog en stund innan jag begrep att jag kunde gå in i mitt Kindle-bibliotek från Amazons Kindle-sida. Nu vet jag, och har därmed allt möjligt mer eller mindre läsvärt att förströ mig med när jag inte har några ”riktiga” böcker där på Teneriffa. Om två månader.

Nu har jag hittat ”dop-plats”, men med .docx efter det jag vill att dokumentet ska heta? Och lite senare har jag fått dokumentet sparat automatiskt, i kompabilitetsläge. Tror det är där jag ska vara. Det heter i alla fall inte ”mall” längre.

Glömde ta in den tvättade trasmattan igår, och den blev inte torrare av morgonens lätta regn. Nu är den inne, på syrrans torkställning, i gästrummet som numera liknar ett rörigt förvaringsutrymme. Gör inget, väntar mig inga nattgäster – och vill någon sova över så kan jag röja.

Såg att krasseslingorna som krupit upp på altangolvet frös häromnatten. De som håller sig i pallkragen lyser fortfarande, levande och vackra, bara lite trötta. Det verkar inte som om fåglarna bryr sig om att vara hungriga idag, det blåser kanske för kraftigt. Bara någon enstaka talgoxe har visat sig.

Klockan är tio, dags att klä på sig – fast varför då egentligen? Det är bara jag som ser mig. Dagen kommer att ägnas åt läsande och skrivande, städningen hoppar jag över och tvättmaskinen får vila. Vädret lockar mig inte ut. Enda utevändan hittills är när jag sopar altanen hyfsat ren från löv. Fåglarna är nu i full gång att äta solrosfrön. Och solen har visat sig bland molnen, men stannar inte mer än glimtvis.

Jag har klätt på mig, morgonrocken delar sig över benen när jag sitter vid köksbordet. Bekvämare och varmare med fleecebrallorna på.

Lyckades nyss ta bort några oviktiga rader, och börja skriva annat innan jag kom på det. Försöker få hörlurarna att fungera ihop med den här datorn, lägger till dem bland ”enheter” och det står ”kopplad”, men de ansluter tydligen inte, hör i alla fall inget med dem på (ljudet inte kryssat).

Det nya Hallon-abonnemanget fungerar fint, jag kunde byta sim-kortet när jag väl insåg att jag behövde ta ur batteriet för att komma åt. Ringde syrran för att kolla, vi hörde varandra. Nu är jag less på allt tekniskt pillande.

ASUS ZenBook 14 UM425IA 14" FHD Ultraportabel
Så här ser den ut

Om beskrivarblogg

Bloggen är mitt andningshål, mitt sätt att berätta - för mig själv och andra - om mitt liv, sorger och glädjeämnen, funderingar kring åldrande, kärlek och död. Mitt offentliga skrivande började som egenterapi i samband med spelmissbruk för några år sedan. Nu fortsätter jag skriva, men inte spelmissbruka. Jag har tagit tillbaka mitt liv. Och min bok heter Free Spin - berättelsen om mitt spelmissbruk. Utgiven på Ordberoende förlag.
Detta inlägg publicerades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s