Söndag, 31 oktober, vintertid – eller heter det ”normaltid”? Enligt telefon och dator är klockan nu kvart över åtta, klockan på väggen får ställas om manuellt. Såg rolig bild på FB, om att ställa om tiden, en klocka hoppade man över. Den i bilen, inte värt besväret, den fick vänta tills den blir rätt igen. Som i min bil, nu är den rätt – får bara komma ihåg att inte lägga på en timme när jag tittar på den. Har aldrig lyckats förstå hur det går till att ställa om den.

Dimma i natt, drygt nio grader nu. Disigt.

Lätt träningsvärk i skuldrorna efter Sofias rörlighetspass igår. Ska nog ta en vända idag också, kanske med andra rörelser.

Frukost och sudoku avklarat. Fortfarande iklädd morgonrock och ulltofflor. Svalt inomhus när jag inte kan elda i vedspisen.

Idag blir det kalvlever med svamp, lök och grädde till middag. Kokt stompad potatis till. Lingon kanske.

Har just tagit mig igenom ett mixpass (rörlighet, styrka och kondition på 20 minuter) med Sofia – andfådd och varm. Hon är så härligt trevlig. En av SVTs bättre satsningar. Och man kan inte göra fel, ta hjälp av en stol om det behövs, sitt och jobba – det är vad jag gör mest, golvet är för kallt.

Nu ska jag duscha och tvätta håret. Bädda först.

Klockorna i kök och gästrum omställda. Jag duschad och påklädd. Skönt. Tränar att använda flip-flops´en, tårna behöver vänja sig.

Jag ser att det finns en sol bakom diset, men den orkar inte riktigt fram. Den kämpar dock på. Blir allt starkare. Himlen allt blåare. Fikar och äter upp det sista av fryst äppelkaka från Frödinge, inte anmärkningsvärt god. Men min vaniljsås gick åt.

Numera känner datorn igen mig, bara jag har glasögonen på, klädsel tycks spela mindre roll. Eller så är min konstant röda näsa lätt att identifiera. Nya ljus i ljusstakarna. Har skurit kalvlevern halvtinad, lättare så. Nu väntar den i kylen.

Läser gamla texter och funderar på vad som går att använda i någon form, ännu oklar. Nyss tänkte jag på hur mina temata återkommer, åldrande (då åkte handen upp till hakan, och hittade ett par små skäggstrån som tagit sig fram sedan igår). Mat – se ovan, tvätt ett antal gånger per vecka, inte lika ofta nu när det bara är min egen tvätt. Inköp, städning, plockande. Böcker, de jag lånar, läser eller säljer på Bokbörsen (där får det bli semesterstängning innan jag åker). Väder. Ensamhet, en annan sort nu när jag är bokstavligt ensam, igen. Skrivande och uteblivet skrivande.

Har just gjort klart min middagsmat – en mycket god kalvlevergryta, räcker till flera måltider. Brukar för det mesta steka kalvlevern i skivor, men den här gången tärnade jag den, brynte hastigt, doftade en aning mjöl över, ett par droppar Kollorit, lite kalvfond och en rejäl skvätt grädde. Det hela fick puttra en kort stund. Potatisen får vänta tills det är dags. Det blir nog svartvinbärsgelé till, och gott rödvin. Lat 42 Gran Riserva från 2014.

Började läsa en Penny Vincenzi som jag kanske inte har läst, den stod bland Bokbörsen-böckerna. Tror inte jag orkar igenom den, de 670 sidorna känns efter bara några minuters läsning ganska förutsägbara. Men, den får ett försök till, lite senare, jag kan ha fel. De gratis Kindle-böcker jag laddat ner lockar nämligen inte heller. Biografin om Selma Lagerlöf ligger oläst, liksom Stephen Fry´s Mythos och Shuggie Bain – lånade av syrran. Böckerna pratar inte med mig just nu. Igår avslutade jag läsningen av Maja Lundes bok Przewalskys häst, har slarvigt läst den, men ville inte riktigt släppa in den i mig, den gjorde ont. Dystopier känns alltför tänkbara och möjliga numera.

Drar upp elementet i köket, fryser om händerna trots att jag är väl påklädd, och nu med ulltofflorna på.

I morgon är det november och kanske 1660 ord per dag (NaNoWriMo utan registrering). Känns alldeles otroligt omöjligt idag, men så har det nog känts alla andra novembrar också. Har skrivit ändå, som så ofta. ”Skriva ändå” kunde vara mitt valspråk som skrivande människa (vilket är Bodil Malmstens benämning i stället för ”författare”). Saknar henne och hennes ord.

Lite sol, en trött fluga på utsidan av fönstret. Lätt vind, det stora trädet utanför mitt hus har tappat nästan alla löv. De täcker backen. Och får ligga där de ligger. Jag behöver inte gå ner till vedboden och hämta ved längre. Och källaren får vara som den är när jag väl har rullat upp vinterdäcken till bilen. Tomma blomkrukor är inställda, fågelfröautomaterna också.

Talar en stund med Berit i Enköping, en vän från tidiga år i Sundbyberg, med dagisdemonstrationer och krav på politikerna. Vi har hittat varandra igen på Facebook – vilket får mig att tala om att jag är glad att FB finns, att jag har många människor där som är verkliga vänner. Viktiga människor i mitt liv. Tack Berit för att du ringer emellanåt, jag är en klen telefonmänniska.

Nu är himlen alldeles blå, solen lyser och vinden tycks ha avstannat. Gör mig glad när klockan är kvart över två en söndagseftermiddag. Skalar potatis till middagen, och sätter mig här igen därefter. Har motionerat tillräckligt med Sofia i förmiddags.

Tror att jag ser att knoppen på den stora gröna pelargonen i köksfönstret börjar öppna sig, något lite rosa syns.

Jag ögnar igenom ”persongalleriet” i Vincenzy´s bok. Väldigt många människor. Gudmödrar ”and what not”. Så många kommer ingen att hitta i min nästa bok – men några fler än Agnes och Stefan och Karl behövs nog. Frågan är vilka. Tror att viktiga okända personer kan vara spanjorer/-skor – de är ju allesammans där på Teneriffa. Lite inhemsk miljö och människor som lever där fyller nog sin plats. Men dem har jag inte träffat ännu, de väntar på mig tills jag kommer i december, och kommer att prata med mig några månader in på nästa år. Ser fram emot det, oavsett konsekvenser av vårt möte.

Kanske kommer något av Agnes barn med eller utan familj på besök. Kanske någon eller båda syrrorna. Eller någon hittills glömd bekant/vän från tidigare år. Vem som än vill vara med är välkommen. Spännande. (Vilket konstigt ord, vad är det som spänner? Engelskans ”exciting” är mera korrekt beskrivande, ”upphetsande”. Är det ordet för starkt för svenska?)

Ler åt mig själv, hur ord och meningar leder vidare till frågor och ibland svar. Eller flera frågetecken.

Nu ska jag läsa, något.