Annan dag, söndag 26 december 2021

26 december 2021 – annandag jul.

Vaknade halv nio, till sol och såvitt jag ser molnfri himmel. Har just avslutat både supersvårt sudoku och frukost, ingen bild idag – åt upp två smörgåsar, en med skinka och en med vit ost, skivad tomat och äpple, te – innan jag kom på att jag skulle ta en bild. Nu ska jag strax klä på mig och fundera på vad jag ska göra av den här dagen.

På julafton var vågorna så höga i Garachico att staket och ett restaurangtält förstördes, vattnet gick upp på vägarna. Höga vågor även här, igår också. Badandet verkar dröja. Gör inget.

Ögonen är grusiga efter för mycket Netflix-tittande.

Sitter nu med munskydd längs hakan, ensam på en bänk vid havet. Tror det finns en badbar pöl alldeles nedanför, vattnet ser klart och fint ut, men vågorna når inte dit in. Nu badar en stor hund där, ruskar på sig och springer iväg över stenarna. Husse försöker skynda efter, det är ju inte säkert att hunden begriper vad som kan vara farligt. Nu är hunden tillbaka hos matte. Husse badar fötterna och försöker övertala matte att göra detsamma, utan framgång.

Här är inte alltför många människor. Sex surfare gungar med vågorna. Ser ut som om en av dem är väldigt långt ute, men det kan också vara en sten. Ligger misstänkt stilla på ett och samma ställe. Nej, nu kom han upp på en våg och flyttade på sig. Den sjunde vågen sägs vara störst, när/var börjar man räkna? Soldis. Lagom för en blek svenska.

Sitter nu på Plaza de San Andres, en liten bit från havet. Blev nervös av att hålla reda på var surfaren långt därute var. Den mest högljudda katt jag någonsin hört jamar i närheten, ser den inte. Nu ser jag den, halsband på. Den lägger sig i trappen bredvid min bänk, i skuggan. Duvflockar samsas med …flygare på himlen – vet inte vad de kallas. Katten kollar lugnt in mig. Solen är nu helt framme igen, bränner på min rygg där jag sitter i halvskuggan. En Benjamin-fikus i trädmodell släpper ett visset blad emellanåt.

Casa Felisa Siglo XVII ligger här vid det lilla torget. Nu jamar katten igen, undrar vad den vill. Den liknar vår Felix, har samma teckning. En spansk bondkatt, och en svensk. Katten lägger dig tillrätta bland buskarna i en plantering bakom en bänk. Svalt och skönt.

Paret med hunden passerar. Nu ser jag att hunden liknar en St Bernhard, tror det finns en kanarisk variant som jag glömt namnet på. Skönt för den pälsen att få bada.

Senare, hemma igen i morgonrocken. Har diskat frukostdisken, och skrivit upp att jag ska köpa ny mopp, och diskmedel. Pratat med syster B, som blev glad, fick heja på Ronja också.

Gör mig en drink med den där Cinzanon… Smakar urk, den är söt. Slöseri på hyfsat gin. Har tagit fram en stor potatis och tänker göra ett försök att baka den i ugnen. Den rökta skinkan till, den är skuren i så tunna skivor att det inte går att sära på dem. Har tomater och grön paprika.

Kvart i fyra, solen lyser starkt därute. Jag sitter i soffan med fönstret öppet. Tog ner tvätten i förmiddags. Nu behöver jag inte tvätta på några dagar.

Ögonen är irriterade, solljuset är tydligen väl starkt trots solglasögon. Och mina naglar är för långa, behöver klippa dem.

Kollar bussarna till Garachico, hittar ingen vettig tidtabell, men de går nog en gång i halvtimmen. Senast när vi åkte till Puerto de la Cruz behövde vi inte vänta länge. Och jag vet åt vilket håll jag ska åka. Busskort har jag. Tar med dra-maten, kanske hittar jag bättre produkter där än här.

Anders ringde, Lotta åkte aldrig iväg eftersom de hon skulle besöka var/hade varit sjuka. Bra beslut. Han skulle se senaste Spiderman-filmen, Lotta hade fixat hans vaccinpass i utskrift.

Har satt på ugnen, eftersom jag inte har några lampor tända vet jag inte om strömmen gått. Ska kolla, varmvattenberedaren är avstängd. Spisen lyser, strömmen har inte gått.

Som tur är finns i huset en sådan där tång som går att använda för att öppna till exempel en laska cava. Heter något på ”p” – tror jag. ”Polygrip” – hittade ordet via Google och universaltång. Gillar inte att jag tappar bort ord. Men nu har jag använt nämnda tång och öppnat en flaska Brut Freixenet (eller hur det stavas), får se om den är torrare än den förra. Tja, inte det bästa jag druckit, men dugligt.

Har också googlat ”indisk potatiscurry” – och hittade ett recept med en massa kryddor som jag förstås inte har. De ingår numera i det planerade handlandet i morgon. I Garachico.

Potatisen tar lång tid på sig, känns inte mjuk ens efter mer än en timme. Får en kvart till, nu står smör och Philadelphia-ost på bordet, letade inte efter någon ”leche agria” = gräddfil, senast i butiken. Jamon och avocado på tallriken, väntar på potatisen. Klockan är fem över sex. Har stängt fönstret, kändes lite kyligt.

Har lyckats stänga av Samsung-apparaten och fick därmed ett eluttag för att ha datorn inkopplad.

Ser på häxkarlen, och tröttnar. More of the same hela tiden. Middagen var god, potatisen orkade jag bara halva, men allt smakade bra. Cava gick alldeles utmärkt att dricka till, och räcker tack vare min vacuumkork även i morgon.

Kvart i åtta, svart utanför fönstren. Här i vardagsrummet finns ingen gardin, jag känner mig som om jag sutte i ett skyltfönster. Påminner mig om sejourerna i Köpenhamn för länge sedan, då jag och min vän satt i någon bar, i skyltfönster, och tog en öl efter terapisession. Grät, pratade och drack. Those were the times…

Idag behöver jag ingen terapi, har fullt sjå med att leva det liv jag har. Längtar inte numera efter något annat, åtminstone inte ofta. Ibland kan jag undra vad tillvaron har för mening med mitt liv – oftast bryr jag mig inte om att ha så storstilade tankar. Nöjer mig med att leva som jag kan, så länge jag kan. Hoppas min numera före detta vän gör detsamma.

Här kanske jag kan bada…

Om beskrivarblogg

Bloggen är mitt andningshål, mitt sätt att berätta - för mig själv och andra - om mitt liv, sorger och glädjeämnen, funderingar kring åldrande, kärlek och död. Mitt offentliga skrivande började som egenterapi i samband med spelmissbruk för några år sedan. Nu fortsätter jag skriva, men inte spelmissbruka. Jag har tagit tillbaka mitt liv. Och min bok heter Free Spin - berättelsen om mitt spelmissbruk. Utgiven på Ordberoende förlag.
Detta inlägg publicerades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s