Son och annat

28 april 2022 – fina samtal i skrivrummet idag. Vaknade klockan nio, efter att ha sovit dåligt och funderat på hur det var med äldste sonen. Han fick vänta på hjälp i sju timmar på Danderyd. Hans knä dränerades, kraftigt inflammerat, fortsatt dränage och antibiotika. Jag var livrädd för sepsis, men detta togs omhand i tid. Hans jobb utförs oftast på knä, och små smutspartiklar kan tränga in genom sliten hud – och orsaka inflammation.

I morse ringde han och berättade om väntetiden – han låg i sällskap med en dement 100-åring (med bruten höft) som inte ville ligga stilla, trots att två sköterskor ”punktmarkerade” honom. Och en dito dement, något yngre kvinna som hela tiden ropade på Tomas. Hon blev inte tyst förrän gubben ropade något åt henne. En indisk man med bruten fot kunde inte fatta beslut om operation förrän personalen fick kontakt med hans äldre bror, och förklarade riskerna utan operation. Föräldrarna ville bara ha hem sonen, utan operation…

Sjukhus är fulla av historier.

Nu hoppas sonen att han ska kunna gå hyfsat och att de ska kunna åka på sin semestervecka till Mallorca, ombokad flera gånger p g a pandemin. ”Dränaget (en hopknuten och avklippt sjukhushandske) ska bort om en vecka, det får jag väl fixa själv”, sonen i ett nötskal.

Jag är seg idag, eldar eftersom det är kallt i huset, nu varmt i köket åtminstone. Och lite tveksam sol utanför fönstren. Tog en kort promenad ner till sjön, blåsigt och kallt. Ingen badstege i ännu. Och nu regnar det, tur att jag tog in vedkorgen från trappen. Eftersom mitt nygamla bankkort låg i posten kan jag tanka, och lämna grovsopor i morgon. Kanske åker jag till landet där ingen annan ska vara den här helgen, efter vad jag förstår.

Sol ute, och kallt. Lär bli kallare till natten. Har fixat ”Easy fuel” på Circle K i Norrtälje, i morgon ska jag kolla om det fungerar. Av recensionerna att döma verkar det lite si och så, det var i alla fall väldigt krångligt att registrera sig…

har jag sagt att jag numera dricker min Dry Martini i svärmors glasscoupes, mitt senaste martiniglas hoppade ur handduken häromsistens

Om beskrivarblogg

Bloggen är mitt andningshål, mitt sätt att berätta - för mig själv och andra - om mitt liv, sorger och glädjeämnen, funderingar kring åldrande, kärlek och död. Mitt offentliga skrivande började som egenterapi i samband med spelmissbruk för några år sedan. Nu fortsätter jag skriva, men inte spelmissbruka. Jag har tagit tillbaka mitt liv. Och min bok heter Free Spin - berättelsen om mitt spelmissbruk. Utgiven på Ordberoende förlag.
Detta inlägg publicerades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s