Eftersom det var lördag igår så är det söndag idag – kom fram till det efter en stund kvar i sängen i morse. Det har regnat, men solen har också tittat fram. Och jag har sopat löven av trappen, altanen får vänta.

Kokat ägg till middagens räkmacka, blev nog väl hårdkokta, dator och äggkokning är ingen bra kombination. Räkorna ligger och tinar på Norrtälje tidning, de är av den stora lösfrysta sorten, den bästa.

Skrivkursens övning idag – läsa Hjalmar Söderbergs novell Pälsen och notera vilka ’planteringar’ han gjort i texten. Vilka förväntningar som skapats, eller andra starka och mindre starka känslor som finns där. Läsning med de ögonen är spännande, och imponerande – respekt för en sådan författare.

Sista kursträffen (av 10) tisdag kväll, ett äventyr som givit mycket att tänka på och mycket att fortsätta pröva. Rekommenderar Jorun Modén som har kurser i olika format. Hon ger fin och respektfull feedback till oss deltagare. Kul med zoom-möten där vi får se och lyssna till varandra. Och utmana oss själva, plus få massor av generösa tips och knep, likaväl som praktiska råd. Skriv, skriv, skriv är Joruns senaste bok.

Har just gjort rent köksfläktens filter, det behövdes. Men jag har ännu inte klarat av att försöka ta till mig, fel uttryckt, försöka läsa och kanske inse konsekvenserna av, Tidö-avtalet. Men det bruna sipprar fort igenom, har normaliserats av journalister och krönikörer. En möjligen väldigt omedveten men ändå parallellt till ett brunt fettdränkt fläktfilter. Tänk om politiker vore lika lätta att rengöra. Den bruntonade makthungern sitter nog tyvärr kvar, både hårdare och längre.

Vi som inte är bruna, inte är rädda för invandrare och främmande kulturer, vi andra – vi får inte tystna. Vi ska reagera, vi ska göra oss hörda – om så bara som jag, på en liten blogg som försvinner i mediasurret. Vi får inte tappa den heder vi har var och en, vi får inte glömma vad våra förmödrar och -fäder kämpade för och villa skapa. Även om vi just nu tycks ha slarvat bort alltihop.