Har tvättat lakan, besvärligt att torka när det inte går att hänga ute. Syrrans torkställning, dubbelvikt stort underlakan, torkar kanske i morgon i vardagsrummet. På måndag kommer Karin från Danmark, vi ska skriva – hon ska skriva i alla fall. Vad jag kommer att göra visar sig. Skrivandet är inte så där värst tillgängligt just nu. Skrivkurs med zoom onsdag kväll, det kanske hjälper. Brukar inspirera.

Jag är novembermörk i själen – eller var jag nu är det. Livet är lika grått som himlen, just nu syns den inte för det är svart därute. Mina tända ljus på köksbordet är fina, och spisen brinner på. Karins rum väntar på henne. Kanske får jag upp rena gardiner i köket i morgon, samma sort som hittills, vita, tunna. ”Arvegods” från vännen Stina i Löa. Inser att jag nog är rätt bra på det där med återbruk.

Såg att en av författarvännerna på Facebook vaknade i morse med nästa bok färdig i huvudet. ”Bara att skriva ner.” En hittills oupplevd erfarenhet för min del.

En fot av tre, en rund kula, till den ena av mina rundmagade ljusstakar i vitmetall (typ röda trinda trästakar) – har lossnat. Kan den klistras med något dunderlim, eller måste den lödas fast? Och en sänglampa riktad mot det som för ögonblicket är en ”boksäng”, behöver skruvas dit i sänghyllan mellan sängarna – försökte igår, men insåg att det kanske måste borras lite först. Det fixade jag inte. Har bara två händer…

Tror mig om att kunna byta ”kontakt” så att jag kan få ljus i lampan över fönstret i vardagsrummet, fram med stegen i morgon, skruvmejslar har jag och kan väl se hur det ser ut i kontakten nu. Den är fel, behöver ha ett jack som den inte har, i plasten. Det har den kontakt jag antagligen tidigare använt för en adventsstjärna som nu är ett minne blott.

Jag är dålig på att fixa sådant som ibland behöver fixas. Är bortskämd, har varit omgiven av män och söner som ordnat sådant när jag behövt hjälp. Inget är bråttom på något sätt, bara smått irriterande att jag inte klarar det på egen hand. Det där med att behöva hjälp med saker är inte kul, och lär öka i omfattning.

Husets hängrännor har jag givit upp om, har pratat med förvaltaren på gården x antal gånger, men de har annat att göra. Jag borstar av trappen när fåglarna letat mat i den bördiga jorden däruppe, snart växer små träd och annat i myllan. Inte något stort problem, lite större är att ytterdörren aldrig blir tätad. Eller att packningen till en läckande kökskran inte byts ut – händer kanske när jag är borta! En månad till klarar jag.

Jäklar vad det ska bli skönt att komma bort igen!