Måndag, sol och kyligt, bara sex grader när klockan strax är tio. Väntar någon timme med att gå ut.

Har inget jag ”måste” göra idag. Inte just annars heller, men jag kan få för mig att jag behöver handla ett och annat. Så icke idag, det blir tunnpannkakor till middag, stekta i vanlig stekpanna. Resten av risotton i morgon. Tillagningen fick gå på en höft utan decilitermått, men blev mycket gott.

Drömmer i färg, i många av drömmarna förekommer en fd kär vän, hundar (en av dem var blå, med blå ögon), bekanta och obekanta. Mina mera medvetna tankar och funderingar handlar om sådant som nu är historia, liv som varit och inte är längre. Mycket rör också min framtid, den där framtiden som blir allt kortare, dag för dag. Den som trots allt fortfarande finns där, att leva och uppleva.

Mina promenader har nog påverkat vikten något – för jag varken äter eller dricker mindre än tidigare. Två kg ner sedan jag kom hit, det är bra. Vill gärna tappa några till.

Gick tills jag hittade Rue Pierre Loti, för att komma till det större super Casino. Och det gjorde jag, efter att ha gått för Loti-vägen några gånger… Skyltar med namn på gator är inte alltid tillstädes. Nåja, gick och gick och handlade också, hade ”dramaten” med mig, tack Leif. Och kom hem, 5 675 steg gångna. Skönt att då sitta någon timme på balkongen i solen. Nu inne igen.

Tror jag kan lära mig mycket om hundars (och mattes/husses) beteende genom att sitta på balkongen och titta ner på stranden. En del, mycket små, hundar lägger sig platt vid blotta åsynen av en ankommande hund. Den som kommer behöver inte vara jättestor. Och ibland blir det en dans runt varandra, ofta avbruten av ängslig matte som lyfter upp sin lilla jycke. Så ser jag stora hundar som är väl fostrade, som inte gör någonting om inte matte/oftast husse säger okej. Tror hur som helst jyckarna har roligt i sanden på stranden. Och tror också att de flesta där plockar upp hundskiten.

Kroppen återhämtar sig efter promenaden. Stretchar lite idag, har nog glömt det hittills. Gillar inte att det känns så i knäna framför allt, när jag gått sisådär 6 000 steg på stadsgator. Här finns för lite natur, för lite gräs och mjuka underlag för fötterna. Vart ska jag åka nästa vinter? Natur, värme, inte för mycket folk, bilar och annat som för oväsen. Bra butiker, med utbud som möjliggör god mat och dryck. Möjliga möten med människor. Så ser min önskelista ut. Och än är inte den här vintern över, i alla fall inte hemma i Sverige.

Nina har landat i Nice, hennes SAS-flyg tog lång tid, via Köpenhamn. Hoppas inneboendet i Nice är bra. Hon kommer hit till Juan les Pins 5 februari. Funderar redan på vad vi ska äta till middag den dagen… Det bästa kött jag hittills hittat (utom lammkött) var på Monoprix med garanti som levde upp till löftet. Mört och smakrikt, biff eller så. Nötkött i alla fall. Idag kollade jag entrecote på Casino super här. Den såg inte tillräckligt ”spräcklig” ut, sönerna har lärt mig att just den köttbiten ska vara genomdragen av fett. Inte helt röd och vacker alltså.

Tror det finns Monoprix också i Antibes. Där jag handlade var i St Laurent du Var på Cap 3000, och dit vill jag inte igen. Gillade verkligen inte trapporna som tog mig till och ifrån tågstationen.

Kul att ta sig fram via fötter, buss och tåg. Billigt hittills dessutom. Och kul att inte alltid veta vad jag håller på med och var jag är. Google maps är hjälpsamma, även om jag ibland missförstår riktningen…

Min vän och hyresvärd hintade om att gratisbussarna möjligen enbart gällde i januari. Det visar sig, om inte i morgon, så nästa dag. Ska kanske ta en sväng till Antibes i morgon?

Ser kanske inte ut som mina, men mera lik dem än andra tjockisar