Blåsigt…

Idag är det tisdag, och det blåser kraftigt till windsurfarnas glädje. Sol. 5 grader när klockan var 8, nu halv 2 är det 16 grader varmt. Skönt, det går att sitta på balkongen om jag drar mig lite åt sidan. Är glad att jag inte är hemma just den här veckan, med snö och kyla i Sverige.

Har varit ut och handlat lite, slängt sopor. Det blir inte flera promenader idag, bara 2 000 steg. Å andra sidan utbrister stegmätaren i lovord, ”du har tränat 365 dagar” – det är en sanning med modifikation. Har haft stegmätaren i ett år, har inte tränat eller ens promenerat varje dag. Men det har ändå blivit drygt 45 mil. Jag är nöjd, och vill fortsätta gå hemma, om tre veckor.

Middagsmat idag? Antingen soppa på jordärtsskockor, eller en stekt brödskiva med dito ägg och bacon, sallad. Har inte bestämt mig, handlar nog mest om hur lat jag är när det blir dags.

Det blev bakad potatis, schalottenlök, forellrom (från burk), Crème fraiche blandad med lite Philadelphia-ost. Gott.

Nu är det onsdag, vinden har ökat sedan i morse, jag har gått mina fyra tusen steg och är nu hemma igen. Idag får det bli jordärtsskockor till middag, sen eftermiddag.

H ar mejl från syster min i Thailand, som längtar hem efter svensk mat – hon har inget kök där hon bor. Och maten hon äter ute är god, bara inte svensk.

Kan börja känna detsamma, det jag handlar här är inte det jag är van vid. Ibland är det bra, ibland inte. Och tre månader borta är nog i längsta laget – även om jag just idag är tacksam att vara här och inte där. Här är solen framme i diset, det blåser visserligen (”förvänta dig vindar på upp till 37 km/h”), men det SNÖAR inte. Och det är 16-17 grader, varmt.

Inga strejker idag heller, tror jag. Igår var ”tout bloqué”.

Två vadare i våtdräkter tar sig mödosamt fram i vågorna. Det ser nästan farligt ut, men de håller sig på benen – och den motionen är nog effektiv. Själv kommer jag inte ens på tanken att doppa tårna idag.

Har just gjort en formidabelt god soppa, men bitarna av jordärtsskocka skulle antagligen ha varit ännu mindre, när de kokades, så att de kunde mixas. Nu har jag en intressant soppa med bitar i, har provsmakat. Grädde, vitt vin, buljong, äpple, vitlök, några mandelpotatisar och så skockorna. Det blir en fin middag.

En windsurfare är ute på de starka vågorna. Inte många som promenerar på stranden just nu. Solen fortsätter lysa, genom ett lätt dis.

Och jag går och provsmakar soppan, den är verkligen god. Men att skockorna skulle kokas mjuka på en kvart stämmer inte. Möjligen om man hackat dem lika fint som vitlöken. Hmm, skillnad på svenska och franska skockor? För det mesta lär jag mig något, om det så handlar om matlagning eller annat.

Bilden kräver förstoring för att windsurfarna ska synas…

Om beskrivarblogg

Bloggen är mitt andningshål, mitt sätt att berätta - för mig själv och andra - om mitt liv, sorger och glädjeämnen, funderingar kring åldrande, kärlek och död. Mitt offentliga skrivande började som egenterapi i samband med spelmissbruk för några år sedan. Nu fortsätter jag skriva, men inte spelmissbruka. Jag har tagit tillbaka mitt liv. Och min bok heter Free Spin - berättelsen om mitt spelmissbruk. Utgiven på Ordberoende förlag.
Detta inlägg publicerades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s