19 maj 2023 – syrran och jag har tillbringat större delen av de två senaste dagarna på altanen. Ibland under parasollet när solen blivit för stark, ibland mitt i sol och vind. Så skönt. Och så roligt att få rå om min lillasyster (hon är hela fyra år yngre än jag). Vi pratar, babblar ibland, är alldeles tysta ibland. Jämför minnen och förundras över både det ena och det andra. Vad man kommer ihåg som äldst respektive yngst i en syskonskara på fyra. Spännande.
Just nu sitter jag inomhus, ute går det inte att skriva.
Grönskan har exploderat, som sådan gör så här års. Fasanen ropar på oss emellanåt, en hare syns när hen äter långt borta på gärdet. Åns vattenfall dånar (åtminstone om jag har hörapparaterna i öronen).
Gjorde gubbröra igår, idag blir det middag med bakad potatis. Försökte övertyga syrran om att lax blir bäst om den tillagas på låg temperatur och relativt kort tid, men hon vill ha den vällagad. Jag gillar den ”glasig” och nästan genomskinlig. Vi är olika. Som även systrar är.
På lördagen fyller äldsta barnbarnet år, Simon blir 32. Syrran åker hem till Uppsala, jag kör en tvättmaskin med lakan. Vädret är fortsatt vackert, så även på söndagen. Dagen börjar med att jag klarar både super- och ulstrasvårt sudoku i DN (det enda jag använder den tidningen till numera) och fixar wordle på fyra försök.
Nu är frukostdisken diskad och jag går ut och sätter mig på altanen att läsa. Brink´s Innan jag glömmer. Har tyvärr ätit upp den sista korintkakan min syster hade med sig, så kaffet därute blir ”bart”.
En kort promenad ner till badhuset, stegen ligger fortfarande på bryggan. Vattnet i sjön är högt, når upp över nedersta delen av bryggan. 1200 steg till sjön och tillbaka är lagom för mitt knä.
Resten av söndagen tillbringas på altanen, och så in en vända för att vila från solen, och så ut igen. Molnen som hopade sig någon timme har blåst bort. Det är skönt att leva. Bilden tog syrran igår, jag gömmer mig bakom solglasögonen.

Systrar är bra att ha! Och med tiden, när föräldrar och äldre släktingar försvinner är ju syskonen de personer man haft längst i sitt liv. Som man kan dela minnen med, vilket ofta innebär att det visar sig att man har helt olika versioner av samma händelse. Jag saknar min bror ich är glad att jag har min syster.
GillaGilla