Kärt besök

Lördag, vaknar och går upp vid halv sju. En timme senare är det 12 grader och halvklart, blir kanske någon regnskur. Blåser. Har ätit frukost och kollat nätet, wordle gick inte idag, men sudoku. I wordfeud leder jag. Ett tag.

Halvvaken, innan jag kommer ur sängen, letar jag efter borttappade ord. I morse gömde sig ”aboriginer” länge, boken jag läste ut igår handlade om maorier. Tyvärr kom jag på att jag inte heller kom ihåg vad det afrikanska boskapsskötande långa vackra folket heter, så det ordet väntar jag på nu. Än så länge brukar orden hitta tillbaka, även om det tar en stund. Kanske är det ”tuareger” jag letar efter, men jag är osäker. Blått ville jag koppla till ordet, och när jag googlar så kallas tuareger ”det blå folket”. Anders löste gåtan åt mig, ordet är ”massajer”. Tur jag har en beläst son.

Jag mötte Anders och Lotta i Norrtälje, vi handlade lite, jag hämtade beställda Marezzo på systemet. Var inte uppmärksam, hade betalat för sex, fick fyra. En påse kom inte med ut. Korrigeras på måndag. Det kom några regnstänk, knappt värt att kalla skur.

Så småningom åt vi en mycket god middag med rostad potatis, palsternackor, morötter, färsk lök, schalottenlök och vitlök. Olivolja. Ovanpå så revbensspjället som jag förkokat, skuret i bitar och med hemgjord glaze på. Delikat. Vi firade Lottas födelsedag tidigare på eftermiddagen, med bubbel.

Anders diskade.

Nu är det söndagsmorgon, solen skiner, det blåser och är 12 grader kvart i nio. ”Kan komma regn” enligt mobilen, ska kanske kolla om tvätten jag hängde igår är torr. Det var den, nu intagen. Vinden är kall.

Klarar inte wordle idag heller, men sudoku. Syrran springer ikapp på wordfeud, nu leder jag med bara tre poäng. Det räcker ingenstans när hon är inblandad. Jag fick till ett ord för 54 poäng, törs inte pusta ut.

Det är snart en månad sedan jag (och Karin från Danmark) tog första doppet i Addarn. Hittills det enda, vädret har inte lockat till bad. Blir inget idag heller.

Har de nya hörapparaterna i öronen, igår krånglade de så pass att jag bytte till de gamla. Nu ska jag testa. De är fulladdade, de har anslutit till telefonen, de sitter i öronen som de ska. Kanske går det bättre idag, annars får jag gå tillbaka till AudioNova och be om hjälp. Det är nog inte apparaterna det är fel på…

När Lotta kommer för att göra sin frukost testar jag om jag hör. Och det gör jag, efter att ha tryckt lätt på den övre knappen på ena apparaten. Tror att den andra därmed anpassar sig. Bruksanvisningen är så allmänt formulerad att det mesta är svårt att begripa, åtminstone för mig.

Kommer på att jag ju kan ge Anders min fortfarande fungerande vattenkokare, jag trodde felaktigt att den lagt av när jag torrkokade. Det var bara en säkerhetsanordning som löstes ut, men jag hann köpa en ny vattenkokare. Och två behöver jag inte. Så nu klämmer han ner den i sin packning. Efter lunch åker vi in till bussen i Norrtälje, och jag därefter hem till ett tyst hus. Jag äter lite cheesecake (min lunch), och läser en stund. Kollar nätet, skickar några kronor till Anneli i Nepal, hon hittar alltid någon som behöver någonting. Glad att hon finns.

Rester från igår till middag i kväll. Och i morgon ska jag dammsuga i gästrummet, såg idag hur dammigt där är. Böcker överallt bidrar förmodligen. Dammar böcker och hyllor, det behövs. I morgon tar jag hand om golven. Nyser av allt damm jag rört upp.

Så plockar jag ihop gammal färg och annat ur skrubben vid altandörren – lämnas i morgon på Görla, ”farligt avfall”, tillsammans med en utsliten elvisp. Någon dag ska jag nog ta mig an den större skrubben därute, om inte annat för att orientera mig. Det kräver en dag full av ener

Sitter en stund i lä bakom ytterdörren, på trappen. Solen är oberäknelig, molnen skymmer utan att jag kan räkna ut hur och när. Går in. Att sitta på trappen känns lite som att sitta i ett skyltfönster, för de som går förbi.

Photo by Tommes Frites on Pexels.com

Så här kan inte jag fotografera ”min” hare

Profilbild för Okänd

About beskrivarblogg

Bloggen är mitt andningshål, mitt sätt att berätta - för mig själv och andra - om mitt liv, sorger och glädjeämnen, funderingar kring åldrande, kärlek och död. Mitt offentliga skrivande började som egenterapi i samband med spelmissbruk för några år sedan. Nu fortsätter jag skriva, men inte spelmissbruka. Jag har tagit tillbaka mitt liv. Och min bok heter Free Spin - berättelsen om mitt spelmissbruk. Utgiven på Ordberoende förlag.
Detta inlägg publicerades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Lämna en kommentar