beskrivarblogg

Första advent, utan snö. Sol och femton grader ute när klockan är kvart över elva. Går ut om en stund. Ser hur folk går i shorts, men det känner jag inte för. Vill inte frysa om benen. Tar kofta på, den går lätt att knöla ner i ryggsäcken, solhatt medföres, liksom vatten. Idag ska jag nog orientera mig ner mot havet, om mitt knä vill. Har gått mera än hemma varje dag, och hoppas det är bra träning, har inte ont när jag vilar knät.

Helen (som är bra på att läsa kartor) har skickat väganvisning till havet. Jag ska bara försöka följa hennes råd också… Och går jag fel, så får jag se ännu en obekant del av La Zenia.

Hemma, efter att ha sett havet. Helens vägval var perfekt, jag hittade dit och knallade runt i sanden, testade inte vattnet. Nästa gång. Såg två män som badade, många som solade och hade med sig vagnar, stolar och mat etcetera. Kräver bil för att forsla allt. Gläds åt att spanska (?) kvinnor inte skäms för sina fylliga kroppar i väldigt små, eller genomskinliga, baddräkter. När jag väl var hemma igen hade jag gått 6 700 steg, eller nära en halvmil. ”Ungefär 1 km” var nog fågelvägen… Trött förstås när jag kom tillbaka, men också nöjd. Benen bär mig.

Så har jag suttit en stund i solen på övre altanen, ätit lunch och wordfeudat, läst. Nu nere i soffan i vardagsrummet igen. Klockan är kvart i fyra på eftermiddagen. Inget jobb idag. Men snart en Dry Martini i mitt nya glas. Och gambas plus ris, sallad, till middag även denna söndag.

Har på min värdinnas inrådan gått med i en privat grupp här i La Zenia. Där finns information om begivenheter av alla de slag. Inser att jag missade fredagens marknad, något jag får kolla nästa fredag. Sonsonen vann även denna wordfeud-match. Och bjuder in till fortsättning, strikt sådan. Samma som med syrran.

Tror att jag behöver vara här (eller annanstans i Spanien) när det verkligen är varmt – för att uppskatta marmorgolv och inomhuskyla. Har inte riktigt koll på AC-apparaterna, nöjer mig än så länge med att använda det extra elementet några timmar om natten. Ulltofflorna sitter inte i vägen. Borde kanske också ha haft med mig en varm tröja, den fleece jag har är för lång och jag ser oformlig ut i den. Tyvärr finns här en spegel som visar helfigur, det slipper jag därhemma.

Läser en av pocketböckerna som kostade 50 cent. En fantasy, köpte del 1 och 3, del 2 saknades. Författare Paul Hoffman, titel The left hand of God. Gillar titeln, har bara läst några sidor, men det verkar vara grymheter i mängd och Cale (huvudperson) som ska svika och  Pamuk´s Snow, som jag tror jag läst på svenska. Det visar sig. Byter till Milly Johnson´s The perfectly imperfect woman. Mera lättsmält än fantasyboken. Har laddat disk i diskmaskinen, även om jag nätt och jämnt vet vad jag gör. Det finns ingen propp till diskhon, så…

Nu ett glas gott spanskt rödvin, som avslutning på kvällen. Klockan är bara sex, men min trötta kropp vill nog inta sängläge om någon timme.

Lite mallig är jag över att ha orkat gå så pass långt som idag. Och komma hem.

Wordfeudar med sonsonen, vi har övergått till den strikta varianten. Han leder, även om han menar att den är svårare än den andra. Fint att ha den här pågående kontakten med honom, glad att han ger mig den tiden. Han har mycket annat att göra, och det har inte jag. Numera.

Tror att hans pappa varit ute och jagat både på ”landet” och på hustruns land i Almunge. Hur han nu fick ihop det, i snö och kyla. Hoppas alla är hemma i värmen igen.

Måndag med lätt regn och halvklart, 13-14 grader. Ingen vind. Går bort till consum genom parken. Handlar senap och majonnäs, bruna champinjoner att kanske ha till middagen idag, ett par muffins. Idag blir det ingen längre promenad. Det var skönt att ha min parka.

Har ägnat min författares manus ett par timmar i morse, fortsätter nog under eftermiddagen. Det gjorde jag inte, förberedde middag med marinerade vaktlar (Lidl) och potatismos, mandelpotatis.

Läser Milly Johnson´s The Perfectly Imperfect Woman. Nöjsam läsning. Välskriven, rolig och tankeväckande.

Det har slutat regna, kom inte mycket. Molnigt fortfarande. Kom ihåg att slänga soporna från häromdagen när jag gick ut för att handla lite. Locken på sopkärlen är tunga att öppna, men än klarar jag det. Det ringde på dörren, och när jag öppnade stod en kille med ett paket utanför – paketet var till grannen snett över gången. Han bad om ursäkt, för vad är jag osäker på. Jag låste dörren igen.

När ska jag lära mig att gult vitt vin är för sött. Dagens potatismos med marinerade vaktlar får tåla det. Men bara nästan. Hemgjort potatismos med vaktlar – who woude have thoought…

Mitt potatismos var gott, som vanligt. De stackars vaktlarna var mera ointressanta. Behöver inte köpa dem igen. Och som sagt, vinet för sött. Jag överlever dock.

Minns den enda gång i livet jag sett levande vaktlar. Hur de sprang över backen, nästan flög, i Kalifornien, vid Muir Beach.  En flock, så klar över att det var fort som gällde.

Idag är det tisdag, försöker köra en tvättmaskin, måste fråga min värdinna hur jag får igång maskinen… Har pratat med yngste sonen, han ringde igår kväll och jag missade, därför bara talade han in ett meddelande – som kom i natt, vid 3-tiden. Så där låg jag vaken och undrade om det var något viktigt. När jag ringde honom idag var allt okej, inget viktigt, ”ville bara kolla läget”.

Här ser jag lagom fundersam ut, inför tvättmaskiners mysterium…

Fredag eftermiddag, 1 december 2023. Jag slipper skotta snö, jag slipper halka (på is), jag kan sitta ute och njuta av min Dry Martini. För all del i ett vinglas, men man kanske inte kan få allt. Det duger. Det var inte bara glasögon jag förlade när jag handlade (utan att ha en smakat på en DM), också pennan och det lilla nyinköpta anteckningsblocket är borta. Kanske i kundvagnen på Lidl. Nå, det får ligga där det är, kanske till glädje för någon.

Nu har jag noterat på en av husets lappar att jag behöver köpa ett nytt litet anteckningsblock. Och lite annat, bland annat en stor temugg, ljusstakar (kinesen på hörnet hade, men de var fula). Pennor har jag. Och nu även läsglasögon.

Jag sitter ute, himlen är inte genomskinligt blå, moln av lite olika form är överallt. Men, det är varmt. Vinden är ljum som en svensk sommarfläkt. Läser en av husets böcker, Marian Keyes´s På egen hand. Läsbar. Spar mina nyinköpta begagnade pocketböcker.

Jag har mött vänliga människor, lyckats prata mig fram med en blandning av engelska och spanska, är tacksam över de möten jag haft hittills. Och fortfarande är ben och fötter trötta, idag ”bara” ca 5 000 steg. Men det är trapporna ”hem”, som är jobbigast. Samtidigt bra träning för att inse vad jag klarar av. Ibland ett trappsteg i taget, ibland ”normal” trappgång. Mycket beroende på vad jag har att bära hem.

”Havet, havet”” ropar mitt inre – höll på att skriva ”min själ” och kanske är det så. I den mån jag alls begriper vad en själ är, så längtar den och jag alltid till havet. I morgon?

Det känns lite konstigt att bo i ett hus där jag hittills enbart sett två andra människor.  Persienner (eller vad de nu kan heta, ”rullgardinerna” här) är fördragna, huset är tyst, paket som lämnats utanför en dörr på en trappa ligger där också idag.

Det får mig att fundera över om jag skulle vilja äga en lägenhet här – om jag kunde. Tror inte det, för min del räcker det att hyra. Har inte heller ekonomi att köpa. Men gärna besöka, försöka att hitta det som jag vill ha och behöver, utan att behöva köra bil, som hemma, till exempel. I Frankrike stannade alla bilar vid övergångsställena om jag stod där, här gör de inte det. Jag vinkar och tackar de som stannar, väntar annars och försöker se åt alla håll. Var och hur är bussarna här i La Zenia? Kräver utforskande. Eller förmodas alla köra bil här?

Nu inomhus när klockan är halv fem. Jag har rensat balkongen från förhoppningsfulla små grässtrån och annat ogräs som krupit upp i skarvarna mellan golvkaklen. Beundrar livskraften, men de ska nog inte växa där.

Soplämningen har jag hittat, tycker fortfarande att Spanien är dåliga på att sortera sopor.

Väggklockan säger sex, jag säger fem. Tänker inte försöka klättra upp och nå den för att ändra. Det är som i bilen hemma, kom ihåg att dra bort en timme. Så här års. Därmed väntar jag ett tag till innan jag börjar göra i ordning middagen (med lamm, champinjoner, potatis från igår, tillagt lite fint skuren purjo, som får inleda stekandet. Och idag kommer jag ihåg att sätta på fläkten, inte enbart tända lampan över spisen.

Laddar telefonen. Laptopen fick sin laddning tidigare idag, på spisen i köket.

Tittar in på Facebook, går fort. Inte mycket som kräver min närvaro. Däremot gläds jag åt mejl från syrran som talar om att hon ska äta ugnspannkaka med bacon – och spenat. Låter en aning märkligt i mina matöron, men är kanske gott.

Inser, i alla fall just nu, att jag behöver träna på att vara i nuet, att vara där jag är och ingen annanstans. Varje gång jag är utomlands och osäker, så släpper jag kollen och förlorar något. Idag bara ett par läsglasögon, en penna och en anteckningsbok. Skärpning. Det är något med att vara på obekant mark, att inte riktigt veta var jag är eller vem jag är. Det bättrar sig med tid.

Middagen är äten. God. Disk i morgon.

På lördagen blåser det fortfarande, men är skönt, nästan för varmt i solen. 18-19 grader, i morgon lite svalare. Satt en stund uppe på altanen, men solen blir för stark för min bleka kropp. Nu nere i vardagsrummet igen, pustar efter lång promenad till Al Campo, dit jag inte behöver gå igen. Stack iväg utan hörapparater, och utan telefon… Apropå att vara ”i nuet”.

Nåja, hemma igen medförandes ett Dry Martini-glas som det ska bli ett nöje att inviga senare idag. Och en stor temugg, vit, för det var den enda som inte var direkt ful. Gambas till middag idag, med ris och curry (medförd hemifrån, Rajahs), lite grädde kanske. Sallad och tomater. Har just ätit en mandarin som var jättegod. Har flera. Tror det är dags för en kopp kaffe nu.

Innan jag gick ut satt jag ett par timmar med min uppdragsgivares manus. Det är en bra början på dagen, och får mig dessutom att känna mig duktig.

Obs – tomt.

Kväll, 30 november – 15 grader som lägst i natt, 22 i morgon. Och blåsigt. Har just ätit min middag, och har ännu en i morgon – med champinjoner, stekt potatis och lammkotlett. Gott. Glömde sätta på fläkten så nu vädrar jag både här och där.

Tror jag kommer att sova gott även i natt. Kroppen är trött, men har inte gett upp. I morgon ska vi ta det lugnt, kroppen och jag. En promenad för att se om jag hittar ljusstakar, i nästa kvarter. Och lite andra småsaker som jag inte fick med mig hem idag. Kanske går jag ner och tittar på havet.

I övrigt ska jag komma igång ordentligt med det manus jag ska gå igenom, har lovat att ha det klart före jul…

Nu är det fredag, klockan är halv tre på eftermiddagen. Lite molnigt, och kraftig vind. Jag vet, eftersom jag gått i motvind till och från Lidl och en liten butik för begagnat, bland annat böcker. Någonstans efter vägen lämnade jag mina läsglasögon, men kvinnan på begagnat-butiken talade om att Pepco (eller så) nog hade läsglasögon. Och det hade de, för 2 Euro paret. Köpte två par för säkerhets skull. Det är krångligt detta med att se bra på långt håll, men inte på nära… Av och på. Nu var de här två paren billigare än det par jag köpte på Clas Ohlson hemma.

Nu går jag inte ut igen. Har handlat så jag klarar mig över helgen, och måndagen också om jag måste. Någonstans går jag nog ut och testar en av alla restauranger som finns i närheten.

På begagnat-butiken köpte jag fyra pocket för 2 Euro. Så jag har läsning. Och så borde jag ju jobba, men det får vänta till i morgon. Nu behöver jag ta igen mig. Hörapparaterna ligger på bänken, jag har fyllt en istärningspåse och hoppas den inte läcker. Ser fram emot en dry Martini, eftersom jag faktiskt hittade italiensk torr vermouth och bra gin, på konsum.

22 grader ute, även om molnen också är där. Hyfsat lä på balkongen, med en lätt tröja går det alldeles utmärkt att sitta där och njuta. Dessutom är det inte mycket trafik, och den som är hör jag inte utan apparater. Livet är gott även idag.

Torsdag 30 november 2023 – jag sitter i soffan i lägenheten i La Zenia, har just gått in från balkongen bakom mig. Det är visserligen fortfarande 20 grader, men började kännas lite svalt.

Idag har jag fyllt på i kyl och skåp, det blir lammkotletter med mandelpotatis och stekta champinjoner till middag. Spanskt rödvin till. Hittade lätt till köpcentret och handlade det mesta på Lidl. När jag så skulle gå hem med lastad dramaten och en kasse dessutom – så valde jag förstås fel väg. Det innebär att jag bekantat mig med Calle Rubi ett antal gånger från olika håll, allt enligt Google´s GPS. Till slut struntade jag i den och gick tillbaka till köpcentret och valde rätt väg hem. Hade glömt ta med vatten, fick tack och lov tag på det hos en vänlig försäljare, som dessutom ringde sin son för att kolla att jag var på rätt spår. Det var jag.

Tog mig uppför trapporna, när jag närmade mig den sista kom en ung kvinna ut genom en dörr mitt emot min ytterdörr. Hon langade upp ”dramaten” till min dörr, jag sa ”gracias, gracias”, och så stapplade jag in, och låste om mig. Raka vägen in i duschen. Den behövdes. Sedan har jag fortsatt dricka vatten, suttit ute i skugga men varmt och skönt. I morgon ska jag besöka ”kinesen på hörnet”, tror att han finns där jag ser en skylt med något ”china….”. Nära.

När jag kom möttes jag av min hyresvärdinnas kompis, som visade mig runt och gav mig många tips, jag har redan glömt de flesta. Behöver jag hjälp så kan jag ringa, och det känns skönt.

Mina ben är rejält trötta efter ungefär sex tusen steg. Men det gick, och jag kom hem. När jag går ut nästa gång blir det i shorts och solhatt, medhavandes vattenflaska. Jag lär mig.

Skön säng som jag sover gott i. Valde att sova i ett av rummen nära kök och vardagsrum. Altanen en trappa upp inne i lägenheten är soligare än balkongen, kanske tar jag mig upp en stund i morgon. Där står också tvättmaskinen, så någon gång må jag klättra trappstegen upp. Men inte idag.

Nattetid sätter jag på ett rullande element i sovrummet, det är skönt ungefär halva natten. Därefter blir det för varmt. Vet inte exakt temperaturen i natten som var, men kyligt, kanske 8-9 grader. Ulltofflorna gör tjänst kvällstid på marmorgolven, under dagen duger flipflopsen inomhus. Kanske ute också, idag hade jag mina fotvänliga sandaler.

Hoppas det framgår att jag har det bra, gillar lägenheten, den hjälpsamma kompisen, en hyresvärdinna som lämnat ett välkommenbrev på soffbordet. Och en flaska bubbel (eller två) i kylen. Ska försöka hålla koll på vad jag konsumerar av det som fanns här när jag kom, och ersätta.

Letade i morse efter hårborsten och skrev upp att jag måste köpa en, eftersom jag förmodligen glömt den hos sonen, eller hemma. Som tur var hittade jag ingen borste. När jag väl kom hem kollade jag på ännu ett ställe, och där låg den… Det tar ett tag innan jag får till det med var allt hör hemma.

Skuggan i teveskärmen är jag.

Här skulle jag klistra in två sidor – men de försvann när jag kom åt något… Nåja, jag lägger in en bild på haren som hittade något ätbart under snön igår…

Titta noga…

Det är fortfarande söndag och det är ”bara” den 26 november. Jag plockar och packar och väger mig och väska (som blir allt ohanterligare, men ännu inom gränsen). Kommer hela tiden på något jag saknat tidigare och därför tror att jag behöver ta med nu.

Solhatten återfanns. Någonstans har jag stoppat undan solkrämen, får nog köpa ny på plats. Idag sol och 18 grader i Torrevieja, lägre temperatur under veckan men upp till 18 igen i helgen som kommer. klart.se har en annan uppfattning, där anger man 23 grader under veckan, molnigt tisdag och torsdag, annars sol… Vad det än blir, så blir det varmare. Den 9 december verkar det regna. Tror jag gör som jag brukar, tittar ut genom fönstret och struntar i alla prognoser.

Här går solen ner om en stund. Jag har rensat några räkor som låg kvar i frysen. De får samsas med ris och kyckling (från häromdagen) och hastigt stekas upp, sallad till. Vad övrigt är finns nu i en kyl/frys, i stället för två.

Plastpåsar med kissad kattsand ska placeras ut lite här och där i huset, på tisdag, innan sonen kommer och hämtar mig. Just för ögonblicket tror jag inte att jag har något att oroa mig för. ”Barnen” kom hem till Sundbyberg utan bekymmer, jag slapp köra bil med sommardäck. Resväskan ser ut att gå att stänga, en mindre bag med skor till bagagehyllan, och dator med sladdar i ryggsäcken under sätet. Har en del Storytel-böcker nerladdade (alla Proust). Har ett manus att korrläsa och redigera, sätter igång när jag väl är framme i La Zenia. Och linneskjortan jag beställt hämtades i fredags, sålde Koranen på Bokbörsen och ”barnen” tog den med sig och postade, plus att de lämnade tillbaka biblioteksboken. Det mesta verkar klart. Återstår att semesterstänga Bokbörsen, men det gör jag i morgon.

Tror att jag börjar förstå vad resfeber är, längtan att komma iväg, att äntligen sitta där i planet (även om fyra timmar är långt, jag får se till att gå fram och tillbaka i gången). När vi landat har jag en timme på mig att få ut bagaget och hitta bussen till Torrevieja. Väl där en taxi till La Zenia, där jag möts av Sanne som är sambo med Mattias, båda är vänner till min värdinna. Perfekt för en gammal kvinna som jag, med ett knä som är ovilligt. Sanne kan nog hjälpa mig upp med resväskan, hiss saknas tyvärr.

Solen har gått ner, och gatubelysningen är inte tänd ännu. Därmed ser jag inte om det snöar lite igen. Klockan är halv fyra. När lamporna tänds ser jag att det snöar lite.

Och snöar gör det även på måndagsmorgonen, vackra stora flingor. Och lite sol från en blå himmel. En strålande vinterdag. Hade tänkt gå ner i källaren och läsa av elmätaren, men det får vara. Har inte lust att pulsa i knädjup snö.

Nu har jag officiellt semester, Bokbörsen är stängd. Koranen var den bok jag sålde senast.

Har löst både sudoku och wordle, wordfeudar med syrran som på ett för mig obegripligt sätt fick 53 poäng för ordet ”oj”. Hon lyckades klämma ihop det lilla ordet med många andra… Nu har hon 80 p och jag 79.

Middag idag – kalvytterfilé och egenplockade kantareller med lite stekt lök (plus kanske en klick Crème fraîche som annars får slängas) och råstekt potatis. Sallad med den sista mozzarellan.

Skickar några korrigerade sidor till min uppdragsgivare, för att kolla att mitt sätt att jobba är okej. Jag har glömt hur man använder ”granska”, där mottagaren kan godkänna, så jag markerar med rött… Fortsätter med manuset när jag är i Spanien, och har fått besked från författaren.

Det har slutat snöa. Eller snöar lite med små, små flingor. En stund senare stora flingor igen.

Har lyckats klämma in burken med löst te i resväskan. Nu är det fullt, och när jag väger mig med väskan är den ändå under 20 kg. Jag tycker det känns som om den väger 40… Checkar in, och får mitt digitala boardingkort.

Skalar och skivar potatis tunt, steker lök och svamp. Så långt är middagen förberedd, resten får vänta.

Och nu, vid tvåtiden på eftermiddagen, vräker snön ner igen. Solen gömmer sig. Tacksam mot sonen som hämtar mig i morgon, tacksam mot min sonhustru som nog blir den som kör mig till Arlanda på onsdagsmorgonen.

Tre blommor får följa med hem till sonen, julstjärnan som blommat ända sedan jag köpte den före förra julen, en svärmors-blomma/tunga (minns inte exakt vad den heter, grön med ”vassa” blad) och en liten kaktus, som överlevde ensam i huset när jag var bortrest senast. Den hade knoppar nu i november, men nu är det bara en som återstår. De andra har ramlat av. Så här får blomstren i alla fall en chans att överleva.

Lördag 25 november 2023 – snön vräker ner. Jag kör inte bil i morgon, ”barnen” får ta en taxi till Norrtälje och bussen. Hur jag ska ta mig till äldste sonen på tisdag (för vidare transport till Arlanda på onsdagsmorgonen) är en annan fråga. Lärdom: byt till vinterdäck även om du ska åka någonstans utan bilen i slutet på november.

Har pratat med sonen, han hämtar mig så att jag slipper köra. Bilen står lika bra här som hemma hos honom. Tacksam.

Just nu, när det är mörk eftermiddag och klockan är halv fem, har Misja plogat och sandat vägen här utanför. Det snöar inte just nu, men när jag tittar på soptunnorna ser det ut att ha kommit ett par decimeter. Jag och syrran wordfeudar. Hon leder, men inte så att jag lägger mig platt. Än. Middagen är klar, kycklinggryta, bara riset som ska kokas, och sallad göras.

Tvätt torkar i mitt sovrum. I morgon eftermiddag börjar jag plocka ihop det jag tror att jag ska ha med mig. När jag väl packat får jag väga mig och resväskan för att få en uppfattning om vad som går an. 23 kg tror jag det handlar om.

 Kväll. Vi har använt någon timme att försöka få en uppfattning om kostnad och boka taxi i morgon för färd härifrån till Norrtälje – prisuppgifterna varierar från 600 till 1100 kronor. Roslagstaxi har svarat och jag hoppas ”Hasse” kommer igen, han har fått svar på de frågor han ställde. Övriga hemsidor fungerade dåligt, framför allt när det handlade om att få uppgift om pris. Taxi Stockholm kommer jag inte att använda mig av de få gånger jag måste åka taxi.

”Hasse” kom igen och försäkrade att det skulle gå bra, till en kostnad som var ungefär hälften av den Taxi Stockholm angav… Vi ringer någon halvtimme innan de vill åka. Service att svara på mejl en lördagskväll!

Nåja, på något sätt ordnar det sig. Se ovan.

Middag är äten, disken avklarad, av mina gäster. Nu sitter de i vardagsrummet och gör det de vill. Sonen kollar urtidsdjur på nätet och hans vän stickar, tror jag. Snart går vi alla till sängs. Jag är tacksam över att det inte snöar längre.

Jag fick lite snö och vinter (mer än jag räknat med) innan jag far iväg till värmen (nåja, varmare) – det verkar vara ungefär 16-17 grader om dagarna och förstås kallare nattetid. Havet sägs hålla en temperatur om 15-16 grader, ungefär som jag minns Dalälven när jag lärde mig simma. Ett snabbt dopp känns tänkbart. Inget regn förutspås.

Söndag åkte ”barnen” med Hasse från Roslagstaxi till Norrtälje. Jag borstade bort snön från trappen och gjorde en gång ut till vägen. Tyst och stilla i huset, jag börjar plocka ihop det som ska packas. Väger mig med resväskan, det verkar vara under maxvikten.

En vän frågade vad jag ska göra därnere så länge? Har inget absolut svar, men läsa, skriva, äta och dricka, åka buss och se annat än här, ny miljö, lära mig laga mat med det jag hittar i butikerna nära.  Leta ostron, hitta pulpos (bläckfisk), men inte den där vita ”påsiga” sorten som jag beställde av misstag på Teneriffa. De jag tyckte om i Caleta. Hitta lite hem där också, i la Zenia. Det lär vara många svenskar som är bofasta där.

Har eldat upp ljusen jag tänkte jag skulle ha med mig dit. Tror inte på spanska ljus. Snön ställer till det med mina planer – bekräftar min tes att planer är till för att förkastas, av mig eller ”omständigheter”, nu kända som snö. Jag kom inte till någon butik idag, som tänkt.

Frostar av ena kylen/frysen. Den andra innehåller sådant som tål att ligga tills jag kommer hem. Annat åkte med till Sundbyberg. Blommorna och lite kylvaror får följa mig till äldste sonen.

Kom just på att solhatten ska med. Och solkrämen.

Torsdag, sen eftermiddag. Har just ätit middag, lättstuvad vitkål (inte lika god som svärmors, men duglig) och köttbullar från frysen. De senaste väderprognoserna visar snö fredag-söndag, då jag ska hämta sonen och hans vän i Norrtälje, ToR över helgen. Inte kul. Tisdag ska jag köra till äldste sonen, inte kul det heller, eftersom det verkar som om snön fortsätter.

Får försöka att inte ta ut något i förväg. Det finns lärdomar hela tiden – igår fick jag inte tag på några euro, så erbjuder sig sonhustrun att dela med sig. Igår oroade jag mig för hur det skulle bli om det paket jag väntade inte skulle komma. Idag fick jag meddelande om att det finns för uthämtning i Norrtälje. Och biblioteksboken kan förhoppningsvis stoppas i bokinkastet på söndag, eftersom biblioteket är öppet på lördagen och ombyggnationen nog är klar. Annars får den hamna i den interna brevlådan på baksidan av huset…

Det mulnar, eller om det kvällas redan när klockan är halv fyra. Himlen blir i alla fall mörkare och jag tänder mina ljus. Försöker ställa in elementet i toalettrummet till rimlig värme. Antingen blir det för kallt eller för varmt – och det är svårt att se markeringen. Jag testar och prövar mig fram. Det är gamla element och inget är det andra likt.

Skickade ett brev till Roden-gymnasiet i Norrtälje, direkt efter bokmässan på biblioteket. En vän föreslog att jag skulle sälja en klassuppsättning, för diskussion om spelberoende och spelmissbruk. Jag bestämde att jag kunde skänka dem en klassuppsättning, och bifogade en bok till mitt brev. Har inte hört någonting från någon på skolan. Brev och bok adresserades till rektor/skolbibliotekarie. Varje skola lär ha ungdomar som riskerar att fastna, eller som känner någon som spelar. Dessutom, om de nu är ointresserade, kunde de åtminstone berätta det…

Ett hål i den allt mörkare himlen, där solen går ner i väster. Annars ser det mäktigt svart ut. Norrut kolsvart.

Har börjat läsa fantasy-manuset jag fick häromdagen. Tror det kan bli riktigt bra. Författaren och jag har samarbetat flera gånger tidigare, och nu var det dags igen. Ännu något att vara både glad och tacksam för. Jag får friheten att både korrläsa och redigera, ”gör som du brukar, det blir bra”. Så nu markerar jag ändringar med rött, och så får författaren ta ställning.

Bra att få intäkter i mitt företag, så att jag kan göra de relativt små avdrag jag vill göra. Känns inte okej att enbart dra av utgifter, men faktum är att intäkterna de senaste två åren krympt drastiskt. Drar inte av något för mina resor, information till den som kanske tror det.

Så är vi igång igen med wordfeud. Jag ligger 200 p under sonsonen. Inte lika stor skillnad hos syrran, men nog leder hon starkt.

Stroke, demens eller cancer – sjukdomar som finns i allas vår närhet. Särskilt nära oss som är äldre, jag och mina jämnåriga vänner till exempel. Än gnäller jag enbart över ett knä som inte är som det varit. Hoppas jag slipper det som är värre.

Vill fortsätta träna därnere i värmen, gummibanden följer med, både det ”hårda” gröna och det lite lättare röda. Träningscykeln blir av förklarliga skäl kvar härhemma, men på Teneriffa fanns det motionscyklar och träningsmöjligheter på flera ställen. Kanske också i La Zenia. Jag får leta.

Kräftor (igår) och sikrom (nyss) ur frysen, kycklinglårfiléer och egenplockade kantareller. Vi ska äta gott i helgen. Tror ris till kycklingen, Tuc-kex, gräddfil och gräslök/rödlök till sikrommen. Kräftorna får vitlöksbröd som tilltugg. Det som var kvar av brödet Sofia hade med sig i lördags hamnade i frysen. I morgon tar jag fram det.

Kollade datum på tre burkar med svart rom i kylen. Stenbit och annan, samtliga har utgångsdatum för någon/några månader sedan. Beslutar att de får följa med till Spanien, är inte orolig för att de är för gamla. Hela, täta burkar. Tar också med mig wasabi, minns att jag letade och inte hittade tidigare i Spanien. Inlagd ingefära hoppas jag finns, kanske hos ”kinesen på hörnet”. Kanske var det i Juan-les-Pins som jag letade förgäves, kommer inte ihåg. En tub med pepparrot får också hänga med.

Jag kommer att lära mig vad som finns och vad som är orimligt mycket dyrare där än här. Och tvärtom. Det är en av de saker jag gillar, att leta och ibland hitta mat och tillbehör till andra priser än här. Inflationen har slagit till också i Spanien, det blir intressant att se hur mycket det drabbat mat. Att det är dyrare nu än för två år sedan att hyra boende på Teneriffa har jag sett när jag letat. Hoppas på fortsatt billiga bussresor, så att jag kan komma runt lite.

Nu, när klockan är halv fem, är det absolut becksvart utomhus. Men än ingen snö. Jag har en gatlampa utanför köksfönstret, och i ljuset från den ser jag regn och snö också när det är mörkt.

Inget besked om röntgen förra veckan från min husläkare. Inte för att ett besked gör någon skillnad. ”Lätt gonartros” (gon=knä) är hans diagnos utan röntgen, min är ”opålitligt knä som inte klarar belastning”.

Än ser det inte ut så här…

Snö och vind, någon minusgrad. Skönt att vara inomhus och hemma. Ljusen är tända på köksbordet. Jag kom ihåg att fälla ut bilens vindrutetorkare både fram och bak när jag kom tillbaka från Norrtälje. Klockan är kvart i tre på eftermiddagen.

Har tömt brevlådan på julutskick av valpkalender och julkort – vilket slöseri. Behöver verkligen organisationer som skickar ut sådant, bidrag i form av köp? Vill inte ha och vet inte hur det kan gå till att tacka nej.

Vek nyss lakanstvätten från igår och lade in den i linneskåpet. Ställde undan torkställningen. Tvättkorgen är tom en stund.

Det är vackert när det snöar, och marken sakta blir vit. Men.

Min eftermiddag är lugn och stillsam. Jag önskar den inte annorlunda. Tänker på vänner och familj, och hoppas de har det så bra som möjligt, just nu, en onsdag i november. Förr var november den månad då jag ”deprimerade mig”, för att tala med min danske vän Erik Jarlnaes. Han hjälpte mig se att också detta kunde vara ett val, och att jag kanske medvetet kunde välja något annat. Jag är inte klar över om det var hans klokskap som hjälpte mig, eller ålder och andra eländen efter vägen, men jag inser att jag faktiskt inte längre är novemberdeprimerad.

Peppar, peppar (varifrån kommer det uttrycket som besvärjelse?).

Det är fortfarande lätt att uppfatta november som en helt grå månad. Jag gör det. Men det gör mig inget. Framför allt inte, när jag vet att jag åker härifrån till december i Spanien. Varmare och mindre snö än här hemma. Och så där sexton-sjutton grader om dagen, ungefär samma temperatur i havet. Undrar om de våtdräktsklädda motionerande badande människorna i Juan-les-Pins också finns i La Zenia? Av okänd anledning tror jag inte det, men jag får se.

Nu, när klockan är sju, är mina fönster blöta, av snö eller regn.

Idag fick jag besked att min skjorta från Litauen anlänt till Flygfyren. Hämtar den när jag handlar innan jag hämtar ”barnen”. Min sonhustru har euro åt mig, så då är även det ordnat. Allt gör ju det, ordnar sig, på något sätt.

Solen skiner, nej den lyser. Nästan besvärande starkt, och inte kom det mycket snö igår. Temperaturen håller sig kring tre grader plus. Nyss for sopbilen förbi, ut från gården. Jag glömde sätta ut tunnorna, men de var både tömda och tillbakasatta. Tack till sophämtaren.

Fika. När jag kollar postadressen till biblioteket ser jag att de öppnar igen på lördag. Då kanske bokinkastet också är öppet på söndagen, och jag slipper posta boken som ska lämnas tillbaka. ”Stängt hela veckan” betydde öppet på lördag… När börjar en vecka? Enligt Wikipedia börjar veckan på måndag, och är ”en sammanhängande följd av sju dygn”.

Har mejlat gårdens förvaltare och informerat om min resa. Han ser till att huset står kvar, och tömmer brevlådan. Jag är tacksam. Ibland behöver jag påminna mig om att jag faktiskt har många hjälpsamma människor i min värld.

Fick nyss det jag förmodar är årets sista betalning på Bokbörsen. Jag semesterstänger mitt konto när jag åker.

Har också just lärt mig att det finns ett ord som ”stä” – lär vara kommando till hundar, bland annat. Syrran fick poäng, så det var godkänt i wordfeud´s ordlista. Nu är hon på väg till föreläsning om modern svensk arbetarlitteratur, sådant kan man göra när man bor i Uppsala. Wordfeud-paus, därmed. Hon leder, men faktiskt just nu med bara 45 poäng. Minsta hittills.

Frukost på Teneriffa för två år sedan

Onsdag 22 november 2023. Sol, när mörkret dragit sig tillbaka. Sitter fortfarande med min temugg när klockan är halv nio. Sudoku avklarat, wordle ville inte idag. Minus sju. Om en vecka sitter jag på planet till Alicante, om allt går som det ska.

Tror jag ska våga mig på att åka in till Norrtälje idag på förmiddagen, det lär inte snöa förrän framåt eftermiddagen. Åkte och det gick bra. Vad som inte fungerade var att banken bygger om och inte hade några euro att sälja, och biblioteket gjorde detsamma, helstängt, till och med bokinkastet. Så nu måste jag skaffa några euro därnere – och det går säkert bra – men jag måste också åka in extra med biblioteksboken. Funderar på att skicka den per post, när jag ändå ska in med ”barnen” på söndag – billigare än att åka en extra sväng. Fast jag väntar ju på den där linneskjortan som är på väg, så…

Wordfeudar lite med syrran, som förstås leder. Och snart tänder jag mina ljus. Lägger sådant som ska med i resväskan på skrivbordet i gästrummet. Det börjar bli mycket – och då är inga kläder där.

Pyttipanna till middag, med stekta ägg. Rödbetorna åt jag nog upp för någon vecka sedan, men kanske saltgurka duger som tillbehör. Har en halv rödlök som får stekas före resten, liksom en liten bit kalvkött (kokt) som kan blandas i den frysta pyttipannan. Det där med att tömma frysen är inte enkelt (vilket otäckt lyxproblem). Har sagt åt sonen att han får förvänta sig att bära hem en del till sig, efter besöket här.

Det blåser, men än ingen snö. Förmodligen ett dumt beslut att inte bry mig om att byta till vinterdäcken, men nu är det så. Däcken finns hos äldste sonen, och dit ska jag hur som helst på tisdag.

Fick en gåva idag från en Facebook-vän, författaren Jane Morén. Hon skrev om böcker som förtjänar att påminnas om, och där fanns min bok, Free Spin. Jag blev så glad, och så tacksam över att hon brydde sig om att skriva om min bok. Den var viktig, är viktig, för mig – och kanske för andra också.

Jag möter ofta vänner och släktingar till människor som liksom jag fastnade i spelmissbruk. Och kanske, som jag, spelade bort allt – relationer, ekonomi, självkänsla. Med min bok återerövrade jag min känsla av att trots allt ändå fortfarande vara jag. Och skammen har lagt sig, vilket inte alla begriper. Det är inte mitt problem. Att prata om skam, att berätta om sina nederlag, sina återfall – och ändå visa att man kämpar och vill vara en annan. Det är viktigt, och det kan vara hjälpsamt. Det är kanske möjligt att åter vara den man kanske var förut – även om jag inte tror att det går att komma dit. Jag är färgad av mitt liv, det sitter i kroppen och i sinnet – men de eländen jag upplevt gör mig inte längre sömnlös och ångestfylld. De är historia. Resten är framtid, hur kort den än må bli.

Och nu, när klockan är halv tre, snöar det.

Som framgår är det inte lika snöigt här i Roslagen