Hittade just kapuschongen till jackan jag fick av syrran, den blir skön att dra över huvudet i oväder. Vad ordet kapuschong ser konstigt ut – försökte stava utan s först men då markerade programmet. Jag bevakar ankomsten av postbilen för att få iväg böcker, måste flytta mig så att jag inte har ryggen mot fönstret. Det snöar lätt, jag har tagit in ved och pratat med gårdskarlen om det döda rådjuret. Minsann är ute.

Nu har postbilen varit här, och jag kan sitta på min vanliga stol vid köksbordet.

Adventsstjärnan har jag antingen kastat eller gömt så väl att jag inte hittar den. Jag anar att den kanske ändå ligger i skrubben bakom sonens rum, men där är så trångt och så mycket prylar och diverse att flytta på, så dit går jag inte. Advent får klara sig utan stjärna här i huset.

Här är alldeles tyst, bara ett svagt ljud av rinnande vatten från kökskranen. Om jag går ut på trappen ser jag vattenfallet i ån. Det hörs just inte längre, isskulpturerna dämpar ljudet.

Stjärnan låg i linneskåpet, ordentligt inlagd med trasig lampa i en påse. Jag hade krånglat upp den innan jag insåg att lampan var trasig. Nu sitter den där och den lyser, men till nästa år vill jag ha en ny adventsstjärna, denna är för medfaren.