”och gråten är min när du gråter” – de orden sjunger i mig, när jag ser på mina söners pappa. Hans gråt varken syns eller hörs, och kanske tillskriver jag honom min gråt. Mina tårar trillar lättare än hans. Vi har bott i samma hus sedan Mats dog, vi som en gång var gifta med varandra och delade det mesta. Vi både känner varandra alltför väl och inte alls.
Nu flyttar jag snart hem till mig igen, då blir sorgen och gråten min när jag gråter…
Om beskrivarblogg
Bloggen är mitt andningshål, mitt sätt att berätta - för mig själv och andra - om mitt liv, sorger och glädjeämnen, funderingar kring åldrande, kärlek och död. Mitt offentliga skrivande började som egenterapi i samband med spelmissbruk för några år sedan. Nu fortsätter jag skriva, men inte spelmissbruka. Jag har tagit tillbaka mitt liv. Och min bok heter Free Spin - berättelsen om mitt spelmissbruk. Utgiven på Ordberoende förlag.
Detta inlägg publicerades i
Uncategorized och märktes
gråt,
söner,
sjunger,
sorg. Bokmärk
permalänken.
beskrivarblogg 
Kram!
Tack Jenny! Kram till dig.
En varm kram till dig.
Tack min vän!
Sorgen tar många olika vägar. Själv tror jag inte det är bra att ständigt bära den inombords. Den behöver komma ut i ljuset. Kram Bosse
Tror som du Bosse, men var och en måste ta sig dit själv, ingen kan göra det åt någon/kram Margareta